Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Förlamningen gör att Jessica Thåström inte kan använda sina vänstra arm och hand och att hon haltar när hon går.

Jessica blev förlamad av p-pillren

Ett enkelt blodprov hade kunnat rädda Jessica Thåström. Istället blev hon förlamad av p-pillren.

Det finns en ärftlig mutation som gör kvinnor i Skandinavien extra sårbara för blodpropp i allmänhet och ännu mer om de äter p-piller.

I går, 15 april, berättade GP om 18-åriga Felicia. Hon började äta p-piller som 16 åring utan yttre tecken på att fara illa av pillren förrän veckan innan hon dog efter att drabbats av blodproppar i lungorna. Felicias dödsfall är anmält till Läkemedelsverket som en biverkan av preventivmedlet.

Felicia var frisk, utan anlag för blodpropp och bar inte på den aktuella mutationen. Det gör inte heller Felicias föräldrar.

Det gör däremot 21-åriga Jessica Thåström, liksom hennes föräldrar och två av hennes tre systrar. Men det hade de ingen aning om den dagen då Jessica svalde sitt första p-piller som 15-åring.

Sådana blodprov tas inte idag

Jessica är bärare av två mutationer, APC-resistens och Protrombinmutation, som gör henne extra sårbar för blodpropp. Hon har ärvt den ena mutationen från sin mamma och den andra från sin pappa.

Defekterna innebär att blodet lättare levrar sig och bildar blodproppar. Bärare som Jessica löper 40 till 80 gånger högre risk att drabbas av blodpropp än icke-bärare gör. Ett blodprov hade avslöjat att vanliga p-piller är helt olämpliga i hennes fall. Men sådana prover tas inte i dag.

Jessica började äta p-piller 2007. Kondomen hade spruckit och hon var orolig för att hon hade blivit gravid men så var det inte.

Sköterskan frågade om hon hade blodproppar i familjen och Jessica svarade att hon inte visste. Besöket slutade ändå med att Jessica gick därifrån med ett recept i handen, på p-pillret Neovletta, samma som Felicias.

Ett halvår senare, tre dagar efter sin 16-årsdag i augusti, fick Jessica plötsligt en explosiv huvudvärk när hon och låg och lyssnade på musik i sin säng.

– Jag blev helt omtumlad och fattade inte vad som hänt. Min första tanke var att jag haft på musiken för högt i hörlurarna, berättar Jessica.

Huvudvärken gick inte över

Hon stängde av musiken, tog en Ipren och gick och la sig. Men huvudvärken ville inte släppa och den följande månaden besökte Jessica vårdcentralen vid upprepade tillfällen.

Hon skickades hem med samma besked varje gång: stress, spänningshuvudvärk, åk hem och vila. Tills hon började kräkas.

– Jag kunde inte äta, inte dricka och inte vara i ett ljust rum.

Efter 26 dygn av intensiv huvudvärk fick Jessica äntligen en akutremiss till Mora sjukhus bara för att mötas av samma besked som på vårdcentralen: du är stressad, åk hem och vila.

– Läkarna ville inte röntga mig, de tyckte att jag var för ung för att utsättas för onödig strålning, berättar Jessica.

En röntgen visade att huvudvärken hade en orsak: blodproppar i hjärnan. Dagen därpå vaknade hon upp förlamad i hela vänstersidan. Beskedet är att hon aldrig blir återställd.

– Jag kan halta mig fram och gå med en kryckkäpp. Jag har ingen funktion i min arm och hand. Jag har också osynliga funktionshinder som känselbortfall och synfältsbortfall, säger Jessica.

Hur ser din vardag ut?

– Jag har skrivit en bok, min självbiografi, som jag precis har avslutat och skickat till intresserade förlag. Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag kan inte jobba, bedöms inte som arbetsför och kan inte ens plugga vidare.

Vad tänker du idag?

– Det är fruktansvärt att det är så enkelt att skriva ut p-piller, att sköterskorna inte kollar upp ens hälsa bättre. Och ska man förvänta sig att man ska kunna sin släkts sjukdomshistoria när man är 15 år?

Jessica bor i egen lägenhet. Hemtjänsten handlar och städar. Matlagningen fixar hon, liksom den personliga hygienen. Läkemedelsförsäkringen har erkänt hennes skada som vållad av p-piller och hon har fått viss ersättning. När hon fyller 30 görs en ny prövning utifrån hur hennes funktionshinder ser ut då.

Fakta:

Mutation från stenåldern

Mellan fem och tio procent av svenskarna bär på en genmutation som kallas APC-resistens eller Faktor V Leiden. Vid sidan av APC-resistensen finns minst åtta ytterligare defekter i blodet som innebär ökad risk för blodpropp. APC-resistens är den vanligaste defekten och betydligt vanligare i norra Europa än i södra.

Anlag från en förälder ökar risken för blodpropp 40 gånger

Anlag från båda föräldrarna ökar risken med 80 gånger högre.

Mutationen innebär att bäraren inte blöder lika lätt som andra och dess funktion tros vara att förhindra stenåldersmänniskan från att förblöda, exempelvis vid barnafödande. Forskningen har också visat att bärare har ökat skydd mot att drabbas av blodförgiftning.

Nackdelen är att blodet också då lättare bildar blodproppar.

Ingen provtagning sker för att säkerställa anlag för blodpropp, varken inför eller efter att kvinnan börjat med p-piller. Efter tre månader sker en uppföljning. Fungerar allt bra då sker nästa kontroll efter ett år.

Källa: Aktuellt om Vetenskap och Hälsa, 2011-06-13

1064597.jpg
Mest läst