Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
bawar_ismail_nödvinjett-frå

Ismail: Återinför det psykologiska försvaret

Ledarkrönika Helgens överbelastningsattacker mot svenska medier understryker behovet av insatser mot informationskrig.

I juli 1997 skickade nyhetsbyrån Reuters ett telegram om att Kambodjas folkmördande exdiktator Pol Pot anlänt till Sverige för att få politisk asyl. Nyheten spred sig snabbt över världen och orsakade kaos på Utrikesdepartementet.

Stämde uppgifterna? UD dementerade. Nyheten visade sig vara en bluff, orkestrerad av den nybildade internetleverantören Bahnhof. Genom att ha förklätt sig till en rysk nyhetsbyrå på nätet lyckades de lura flera internationella medier.

Det är en underhållande berättelse. PR-kuppen om Pol Pot säger mycket om dagens uppkopplade värld. Nätets intåg i våra liv har gjort tillgången till information och nyheter större än någonsin tidigare. Men lika enkelt som det är att rapportera om vad som sker i världen, lika enkelt har det blivit att sprida falska bilder av verkligheten.

Ryssland är en mästare på informationskrig i den uppkopplade världen. Sanningen om vad som sker i Ryssland eller dess närområde ska ifrågasättas med falska nyhetsinslag, avlönade nättroll och fejkade reportage för att skapa misstänksamhet och misstro bland människor.

Det bästa exemplet är Rysslands illegala annektering av Krim i Ukraina. Rysk statsteve lät sända reportage efter reportage med äldre rysktalande kvinnor och män i Krim som talade om attacker från ukrainska nationalister och fascister, vare sig det stämde eller inte.

Och så höll de ryska medierna på hela tiden. Samtidigt motiverade Putin den ryska annekteringen av Krim med att man skyddade den rysktalande lokalbefolkningen, en klassisk fint som landet använt sig av många gånger för att motivera invasioner.

De äldre rysktalande kvinnorna och männen dök snart upp igen i rysk teve, men nu med nya identiteter och berättelser. Stopfake, ett initiativ på nätet av ukrainska journaliststudenter vars syfte är att avslöja lögnerna i de ryska statsmedierna, försöker så gott det går att följa all desinformation och propaganda som kablas ut på rysk teve och via internet.

När Malaysia Airlines MH17 sköts ner i östra Ukraina i juli 2014 dog samtliga 298 personer ombord. Den ryska desinformationskampanjen släpptes genast lös. USA anklagades för att ha skjutit ner flygplanet, ryska separatistledare talade om att alla personer ombord redan dött i luften och Stopfake attackerades av Putinregimens propagandaorgan.

Ryska medier hänvisade till sajten, men i stället för att säga som det var - att Stopfake sågade många av de konspirationsteorier som florerade kring nedskjutningen av flygplanet - fick ryska medier det att framstå som att de unga ukrainska journaliststudenterna i själva verket bekräftade allt (Guardian 9/4-2015).

De ryska internationella mediekanalerna Russia Today (RT) och Sputnik News har gjort det till sin främsta uppgift att leverera desinformation till omvärlden.

Mot bakgrund av detta är det oroande att Sverige inte har en starkare beredskap mot det ryska informationskriget. Som Jakob Ljungman från den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld varnat för kan den ryska propagandan påverka såväl lokalt som internationellt (SvD 17/9-2014).

I rapporten ”Rysslands informationskrig i Litauen”, utgiven av Frivärld, ges flera exempel på det ryska informationskriget i vårt närområde.

Ryska medier intensifierade sina angrepp på Litauens samarbete med EU och Nato under landets EU-ordförandeskap. Många försök gjordes för att hacka litauiska nyhetssajter och den ryska underrättelsetjänsten läckte ut ett telefonsamtal mellan två litauiska diplomater.

Och som Ryssland visat i Ukraina, kan den ryska desinformationen få förödande konsekvenser. När verkligheten ifrågasätts och propagandan får ta plats, kan Putinregimen motivera militära aktioner mot sina grannländer.

Säkerhetspolisen har tidigare varnat för att Ryssland bedriver psykologisk krigföring mot Sverige, med syftet att manipulera och splittra demokratiska beslut. Bland annat cirkulerades ett förfalskat brev från försvarsminister Peter Hultqvist (S) på nätet där försvarsministern sades lovorda BAE Bofors för en vapenorder från Ukraina (DN 17/3).

Helgens överbelastningsattacker mot svenska medier, däribland Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, är ett utmärkande exempel på hur det ryska informationskriget utkämpas.

Det är också ett starkt skäl för Sverige att bygga upp de sitt psykologiska försvar. Desinformation har blivit ett lika viktigt krigsinstrument som soldater och vapen för främmande makter. I ett sådant läge måste det svenska försvaret kunna förebygga såväl digitala som militära angrepp.

Mest läst