- Efter vinter och isen har en stor del av de japanska ostronen frusit ihjäl. Det gäller de tätaste bestånden och de ligger grunt, berättar Susanne Lindegarth, forskare vid Göteborgs universitets institution för Marin ekologi.
Hon leder ett forskningsprojekt om ostronen och ska inom de närmsta två tre veckorna i april genomföra en vinterdödlighetsinventering. Då återbesöker och kollar forskarna områden de besökt tidigare.
- Vi räknar döda och levande på en yta. Isen kan ha tagit en del. De döda ligger öppna. Sen brukar vi också mäta tillväxten för att se hur de ökar i storlek och antal, säger Susanne Lindegarth.
De japanska ostronen nådde troligen den svenska västkusten hösten 2006. Först året därpå började folk ringa in och meddela rikliga förekomster.
- Vi tror att de kommer från Danmark. Enligt spridningsteorin följer de strömmarna från danska västkusten runt Skagen över till svenska västkusten.
De japanska ostronen har sitt ursprung i Stilla havet, och kallas därför pacific oysters på engelska. Där är de inte vana vid isiga vintrar, likt den senaste i Sverige.
Vem blir glad om de försvinner?
- Tja, kanske Naturvårdsverket. Ostronen räknas som en invasiv art som har visat sig vara oerhört tolerant. De klarar allt utom en isvinter. Men alla är inte döda. Inte de som lever under isskiktet, varnar Susanne Lindegarth.
Vem skulle sörja de japanska ostronen?
- Det finns många som tycker vi borde kommersialisera odling. Det är de ostron man äter på de flesta restauranger om i världen, säger Susanne Lindegarth.
I slutet av april kommer forskarna kunna berätta hur stor procent av de japanska ostronen som frös ihjäl under vintern. Det samma gäller även musslor på grunda vatten. Japanska ostron har troligen en livslängd på uppåt 30 år, om inte is blir deras död.
