Den 11 oktober förra året larmades räddningstjänsten till en muslimsk bönelokal i Malmö efter att lågor slog ut genom fönstren.
Ganska snart efter dådet uppgavs det, i IS veckotidning al-Naba, att det är en IS-terrorist som legat bakom attentatet.
– Det kan vara utfört av någon som har direktkontakt med IS, sa då terrorforskaren Magnus Ranstorp till Aftonbladet.
Han sa att det i så fall skulle vara första gången IS tar på sig ett terrordåd i Sverige.
LÄS MER:IS-medlem åtalas för terrorbrott i Malmö
Två månader senare - man greps
Efter en tids utredning greps en man i 30-årsåldern. Chefsåklagaren Agnetha Hilding Qvarnström, vid Riksenheten för säkerhetsmål, begärde mannen häktad misstänkt för terroristbrott men tingsrätten valde att häkta honom på sannolika skäl misstänkt för mordbrand.
I mars åtalades mannen. Då valde Agnetha Hilding Qvarnström återigen att rubricerade det som terroristbrott, alternativt mordbrand.
I stämningsansökan skrev åklagaren att mannen tände eld på den muslimska bönelokalen i Malmö genom att kasta in molotovcocktails i lokalen. Som bevisning finns information om en film från en övervakningskamera som visar att det är en ensam gärningsman som agerat. Men det rör som sagt endast information, själva filmen ska åklagare och polis inte ha fått tag på.
IS-medlem
Enligt Agnetha Hilding Qvarnström är den misstänkte mannen medlem i den sunnimuslimska terrororganisation Islamska staten. I den misstänkte terroristens dator hittade polisen propagandafilmer som hyllar IS-krigare och visar hur de strider och mördar personer som anses vara "otrogna".
Dessutom finns bevisning i form av telefontrafik som uppges binda mannen till brottsplatsen. Man har också sett att den misstänkte och en annan person, som uppges vara IS-sympatörer, haft kontakt. Med hjälp av konversationerna anser åklagaren kunna bevisa att mannen handlat i den Islamska statens namn och att han har uttryckt en motvilja mot shiiter.
Avsikten med attacken beskrivs som ett sätt att varit att injaga fruktan hos befolkningsgruppen muslimska shiiter, enligt åklagaren. Det hade kunnat skada staten Sverige allvarligt, enligt åklagaren.
Dö martyrdöden
I konversationer på Facebook har han också uttryckt att han "vill dö martyrdöden".
Mannen nekar dock till brott och påstår att han inte alls är medlem i IS.
Åklagaren anser dock att det finns en rad bevis för hans koppling till IS.
– Det finns filmer från hans beslagtagna dator, som är nedladdade och sparade som jag anser är starkt IS-kopplade. Han har i sin dator en bild på en IS-flagga, som jag menar har använts som skrivbordsunderlägg i sin dator. Han har kontakt med personer, som i sin tur ber honom leverera information om den här branden till IS nyhetsorganisationer, har Agnetha Hilding Qvarnström sagt till TT.
Detonatortillverkning
Som bevisning mot mannen finns också en beskrivning av hur man tillverkar en detonator.
Den misstänkte mannens handling har inneburit fara för människors liv. Just den kväll som bönelokalen sattes i brand pågick en shiitisk fest där. Ingen kom till allvarlig skada i branden.
Men branden ledde till omfattande förstörelse. Skadorna för att reparera lokalen har uppskattats kosta omkring en miljon kronor.
Frias
Nu har mannen friats för både terroristbrott och mordbrand.
Tingsrätten konstaterar först och främst att det inte klassas som ett terroristbrott.
– Ett av rekvisiten för att den aktuella branden ska bedömas som ett terroristbrott är att gärningen objektivt sett allvarligt har kunnat skada staten Sverige. Så har enligt tingsrätten inte varit fallet utan för det krävs gärningar av en helt annan och mycket allvarligare beskaffenhet. I stället ska gärningen rubriceras som mordbrand, Chefsrådman Lennart Strinäs.
Men de anser att det inte finns bevis som binder mannen i 30-årsåldern till platsen.
Det finns varken teknisk bevisning eller vittnen som pekar mot honom som skyldig gärningsman.
Tingsrätten skriver att målet är byggt på ett antal indicier: mannen var på plats i närområdet vid tidpunkten för branden och via en mellanhand har han förmedlat information om branden till den IS-kontrollerade nyhetsbyrån Aamaq. Men rätten anser inte att indiciebevisningen är tillräcklig för fällande dom.
Däremot har tingsrätten kommit fram till att mannen är IS-sympatisör.
