Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Internet - ett verktyg för att erövra demokrati

Internet är ett demokratiskt verktyg, antingen du bor i en demokrati som Sverige eller i en diktatur som Iran. Därför måste rätten till information och informationsspridning försvaras. Vi vill ändra på den lagstiftning inom internet som forcerats fram i Sverige och i EU, skriver Thaher Pelaseyed (bilden) och Marcin de Kaminski.
Protesterna mot den iranska regimen är inne på sin andra vecka. Omvärlden har bevittnat de största demonstrationerna i Iran sedan revolutionsåret 1979. Protestmarscher i landets större städer har lockat hundratusentals till miljontals människor som kräver demokrati och grundläggande fri- och rättigheter.
Regimen har i sin tur svarat med våld och massarresteringar. Mycket tyder på att våldet mot demonstranterna kan komma att eskalera de närmaste dagarna.

För oss som följer händelser i Iran har stora hinder uppenbarat sig. Nyhetsflödet över landets gränser är begränsat då utländska journalister pålagts munkavle. I detta läge skulle Iran kunna vara ett isolerat land. Lyckligtvis är det inte så.

Närmare 70 procent av Irans befolkning är under 40 år och över 35 procent har tillgång till internet. Under de senaste åtta åren har internetanvändningen ökat med 50 procent per år, den starkaste tillväxten i Mellanöstern.

Världens fjärde största bloggosfär
Tack vare internet har befolkningen tillgång till information som annars censureras i traditionella iranska medier. Internet har resulterat i att den iranska bloggosfären är kanske världens fjärde största. Samtidigt har en långvarig katt- och råttalek mellan regimen och oliktänkande tvingat bloggare och aktivister att hitta nya vägar runt regimens nätövervakning.

Det iranska presidentvalet har föregåtts av en intensiv valkampanj, inte minst på nätet. Den sittande presidenten, Ahmadinejad, har bloggat medan motkandidaten Mousavi har en Facebook-sida och ett Twitter-konto för att kommunicera med entusiastiska sympatisörer.

Den rörelse som mobiliserades inför presidentvalet fortsätter nu att använda Twitter, Facebook, Youtube och bloggar, nättjänster som för många av oss hör till vardagen, för att organisera de omfattande gatuprotester som skakar Iran. I Iran har internet omvandlats från ett kommunikationsverktyg till ett vektyg för att erövra demokratin.
Bevakningen av internettrafiken till och från Iran är omfattande. Organisationen Reportrar utan gränser bedömer att den iranska regimen blockerat över fem miljoner internetsidor under de senaste åren.

I dag, efter att den iranska regimen sett till att sparka ut utländska medier och arrestera inhemsk press, är enda möjligheten att sprida text, bilder och film ut över landets gränser att göra det via internet. Regimen har varit snabb att förstå detta, och har därför sett till att spärra tjänst efter tjänst som skulle kunnat möjliggöra kommunikation med omvärlden.

Väl avlyssnat
Satellit-tv är spärrat, sms-nätet likaså. Internet är otroligt begränsat, och med största sannolikhet avlyssnat. Internetanvändare i Iran anger att hastigheten stundtals är nere på en tiondel av normalhastigheten. Det lär inte vara en slump att Iran har ett av världens mest avancerade system för dataavlyssning och -analys, dessutom uppbyggt av europeiska storföretag som finska Nokia och tyska Siemens.

Det är därför frihetsivrande grupper på internet samverkar för att göra det möjligt för människor som lever och kämpar inne i Iran att kommunicera såväl med omvärlden som med varandra.
Tack vare de ansträngningar som gjorts har ett nät av sambandsservrar, så kallade proxyservrar, satts upp - via vilka personer i Iran kan använda internet på ett säkert och tryggt vis. Via bekräftat säkra kanaler förs information in och ut ur Iran.

Det är enda sättet, då alla etablerade vägar är antingen spärrade eller övervakade. Genom att röra sig runt regimens avlyssningscentraler kan aktivister prångla ut bilder och videor som visar faktiska händelseförlopp på Irans gator. De bilder och filmer vi ser i våra tidningar och nyhetssändningar kommer från privatpersoner som med sina liv som insats är gräsrotsjournalister.

Begränsade fri - och rättigheter
På många sätt liknar den iranska regimens övervakning det system som med hänsyn till nya repressiva internetlagar nu implementeras i Sverige och EU. Med hänvisning till organiserad brottslighet och terrorhot begränsas medborgarnas fri- och rättigheter. Det är i ljuset av detta som signalspaningslagar som FRA-, Ipred-lagen och EU:s Telekompaket ska ses.
Det engagemang som nu växer fram sträcker sig bortom det iranska presidentvalet. Den gemensamma nämnaren för aktivisterna är i stället en starkt demokratisk grundinställning. Demokrati kan inte finnas utan frihet till information, kommunikation och samtal. Det är därför regeringar, såväl diktaturer i Iran som liberala demokratier som Sverige och i övriga EU, vill reglera tillgången till och användningen av internet.

Vi har ett motsatt förhållningssätt. Vi ser värden i internet och digitaliseringen av informationen som våra makthavare vill begränsa.
Vårt mål är att säkerställa tillgången till internet för att komma närmare ett mer demokratiskt samhälle med garantier för informations- och yttrandefrihet. I dag kämpar vi sida vid sida med demokratiaktivisterna i Iran.

Thaher Pelaseyed
andre vice ordförande Ung Vänster. Född i Iran 1979, flydde undan den iranska regimen till Sverige
Marcin de Kaminski
medgrundare av Piratbyrån och The Pirate Bay. Född 1981, utbildar sig till beteendevetare och sociolog vid Linköpings universitet
104575
protester. Hundratusentals till miljontals människor i Irans större städer kräver demokrati och grundläggande fri- och rättigheter. Regimen har svarat med våld och massarresteringar, skriver Thaher Pelaseyed och Marcin de Kaminski.
Mest läst