Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Anders Ygeman 01

Bild: Janerik Henriksson, TT

Inrikesministern: Maskeringsförbud till 2017

Fotboll Fotbollsrörelsen vill se ett maskeringsförbud. Men lagen dröjer. Inrikesminister Anders Ygeman menar att en ny lag kan vara på plats tidigast till Allsvenskans start 2017.

Anders Ygeman är som Sveriges inrikesminister ansvarig för brottsförebyggande och brottsbekämpade insatser. Det är han som nu leder arbetet med att få igenom en lag om maskeringsförbud på idrottsarenor. Två utredningar har genomförts kring säkerheten på svenska arenor. Den ena, gjord av Björn Eriksson, nu ordförande i Riksidrottsförbundet, kom fram till att en åtgärd för att få bukt med problemen var ett maskeringsförbud på idrottsarenor. Den andra utredningen, slutförd 2014 och skriven av Sigurd Heuman, kom fram till samma slutsats – ett förbud mot att helt eller delvis täcka ansiktet på idrottsarrangemang.

Sigurd Heumans utredning bedömde att lagändringen borde kunna vara på plats 1 januari 2016. Men än finns ingen lag om maskeringsförbud. Anders Ygeman berättar för GP att förslaget just nu behandlas.

– Regeringen vill införa ett maskeringsförbud. Vi har inte så långt kvar till att lagförslaget är på plats, säger han.

Varför har inte arbetet kommit längre?

– Det beror på vår ambition att få på plats ett effektivt maskeringsförbud som täcker in de situationer som kan bli och samtidigt är förenligt med grundlagen. Vår förhoppning är att få på plats ett effektivare maskeringsförbud än det som var utredarens förslag.

Vilka ändringar vill ni göra i utredarens förslag?

– Vi hoppas ha ett som kan uppfattas som tydligare av arrangör och publik. I utredningens förslag står det att förbudet ska gälla vid ordningsstörning på idrottsarenor. Jag har väldigt svårt att se att det finns ett legitimt behov av att maskera sig när man går på fotboll överhuvudtaget. Jag såg en risk med att det förslaget skulle uppfattas som otydligt.

Björn Erikson menar att det tar för lång tid att färdigställa ett förbud. Enligt honom tenderar juristerna som bereder ärendet att fastna i teoretiska resonemang. Den bilden delar inte inrikesministern.

– Jag instämmer inte i hans beskrivning. Jag delar hans vilja att snabbt få ett förslag på plats men det är ingen som gynnas av att vi får ett förslag som inte uppfattas som tillräckligt heltäckande och effektivt, säger Anders Ygeman.

Det råder stor samstämmighet i frågan. Trots detta går det inte att skynda på processen?

– Nej, givet att man vill ha ett så effektivt maskeringsförbud som möjligt så arbetar vi med högsta fart.

Har någon gjort fel?

– Nej, det finns en gemensam ambition om att få ett bra maskeringsförbud på plats så tidigt som möjligt.

Hur värderar du risken att ni inte kommer kunna få fast bengalbrännare innan ett maskeringsförbud är på plats?

– Det är klart att jag hellre hade sett ett maskeringsförbud till den allsvenska premiären nu än till nästa år. Men jag var inte beredd att lägga fram ett bristfälligt förslag bara för att ha det på plats tidigt.

Det hade inte varit möjligt at genomföra utredarens förslag nu och sedan bygga på det till nästa år?

– Jag tror inte det hade varit en bra ordning.

Hur hade du sett på frågan om du hade varit säkerhetsansvarig i en allsvensk förening?

– Jag tror att jag hade velat ha den här lagstiftningen på plats så snabbt som möjligt. Men jag hade också blivit glad över att vi har gjort åtgärder som att exempelvis gjort det möjligt för klubbarna att utestänga bråkmakare från matcher.

– Jag förstår om det finns de som tycker vi borde ha haft det här på plats tidigare. Men jag är också beredd att ta diskussionen med dem om att vi ska ha ett enkelt, lättbegripligt och effektivt förbud.

När tror du ni har en gällande lag på plats?

– Innan Allsvenskans säsongsstart nästa år är målet.

Fotbollsklubbar kan i dag, med stöd av den lagen om tillträdesförbud, stänga av supportrar som agerar våldsamt på arenor. Något som dock ännu inte finns i svensk lagstiftning är anmälningsplikt. Det innebär att den som är avstängd måste anmäla sig vid exempelvis Göteborgs polisstation när till exempel IFK Göteborg spelar bortamatch. Anders Ygeman tror inte att anmälningsplikt kommer införas i Sverige.

– Jag tror inte det är förenligt med den svenska grundlagen, tyvärr. Det finns betydande problem med det som inte är utredda. Då är det effektivare att skärpa upp utestängandet från arenan, säger han.

Bråk i samband med fotbollsmatcher sker i hög utsträckning utanför arenorna. Det senaste dödsfallet i samband med huliganvåld, då en djurgårdssupporter gick bort i Helsingborg vid 2014, skedde på stan innan match. Anders Ygeman ser trots detta tillträdesförbudet som ett viktigt grepp mot huliganproblemet.

– Framförallt handlar det om att det är en väldigt kännbar påföljd för de som älskar sitt lag. Det är det som är huvudpoängen. Sen är det klart att förbudet i sig inte hindrar någon från att bråka, säger han.

Hur tycker du arbetet ni gör nu fungerar?

– Ganska bra. Det är inte så att ordningsstörningar och fotbollsvåld är något växande problem på arenorna. Det finns en risk i debatten att man bara fokuserar på de negativa. De tillhör bara en minoritet.

Mest läst