–Drunkningar hänger sällan ihop med dålig simkunnighet. Därför behövs vi på plats, sägerTina Heiker Hult på Svenska livräddningssällskapet.
Sedan förra sommaren är endast en av Göteborgs 25 badplatser bemannad med livräddare – Fiskebäcksbadet. Och det bekostas av Svenska livräddningssällskapet (SLS).
–Vi har märkt en trend över hela Sverige där gemene man kräver en helt annan säkerhet på badplatserna i dag än tidigare. En livräddare är inte bara där när olyckan sker, utan arbetar också förebyggande. Man ser risker och informerar badgästerna om dem, säger Tina Heiker Hult, verksamhetschef på SLS Göteborg.
Studier som SLS gjort visar att sju av tio badgäster vill ha livräddare på stranden, då de inte litar på sin egen kompetens. Enligt deras drunkningsstatistik har hittills 61 personer drunknat i Sverige i år, vilket är det högsta antalet under årets första sex månader på hela 2000-talet.
SLS har i flera år kämpat för att hitta finansiärer för att kunna bedriva bemannad livräddning på badplatserna i Göteborg. För kommunen är tydlig: livräddningsansvaret ligger inte hos dem.
–Vårt uppdrag är att se till att badplatserna inte är utformade så att de uppmuntrar till oförsiktighet. Men var och en har sitt eget ansvar för badsäkerhet och badvett, och där satsar också den rödgrönrosa ledningen i Göteborg mycket på att lära ut kring detta, säger park- och naturnämndens ordförande Cecilia Dalman Eek (S).
Hon berättar vidare om det pilotprojekt där kommunen budgeterat totalt 11,5 miljoner för 2016 och 2017 på gratis simskola för skolelever i Göteborg – inledningsvis i de stadsdelar där behovet är som störst. En undersökning som kommunen gjort visar att simkunnigheten bland skoleleverna skiljer sig åt mellan stadsdelarna. I Örgryte hade 98 procent av eleverna i årskurs sex god simkunnighet, medan motsvarande siffra i Angered låg på 78 procent.
–Simkunnigheten har minskat nationellt sett och så även i Göteborg. En livräddare kan gå in och ta hand om en akut händelse, men inte ersätta simkunnighet, säger Cecilia Dalman Eek.
På SLS välkomnar man satsningen där föreningen också kommer att bistå med simlärare, men Tina Heiker Hult menar att simkunnighet och drunkningsolyckor oftast inte hör samman.
–Det är sällan en icke simkunnig som drunknar. De som är överrepresenterade i drunkningsstatistiken är män över 55 år som överskattar sin egen förmåga i vattnet. Detsamma gäller barn och ungdomar som drunknat, där har man sällan kunnat peka på att de inte kunnat simma, säger hon.
I våras beslutade kommunen att inleda ett utökat samarbete tillsammans med SLS där man under hösten ska ha en dialog kring hur man kan öka badsäkerheten ytterligare vid Göteborgs badplatser. SLS:s mål med projektet är att kunna bemanna fem badplatser 2018, med hjälp av finansiärer utifrån, och där kommunen är med och bidrar med praktiska lösningar som exempelvis säkerhetsutrustning.
–Vi ser fram emot det samarbetet och vi ser gärna att SLS fortsätter sin verksamhet i Fiskebäck. På sikt skulle det också kunna komma att handla om liknande satsningar vid Askimsbadet och Bergsjöbadet, säger Cecilia Dalman Eek.
Av Sveriges samtliga kommuner är det endast Ängelholm som finansierar livräddning på sina badstränder. Där har SLS utbildat sommarjobbande ungdomar i liv- och havsräddning.
SLS arbetar helt eller till viss del ideellt på stränder som Tofta på Gotland, Skanör, Falsterbo, Tylösand men också på stränder iMalmö. Livräddarna får mat och uppehälle men bjuder på sin insats.
Fakta: Flest drunknade under 2000-talet
Svenska Livräddningssällskapets preliminära sammanställning över omkomna genom drunkning visar att 16 personer omkom genom drunkning under juni i år jämfört med 17 personer under juni 2015.
Totalt har 61 personer omkommit i år genom drunkning 2016 jämfört med 40 under 2015.
61 personer är det högsta antalet drunknade under årets första sex månader på hela 2000-talet. 2003 var det år då näst flest omkom, 60 personer.
