Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Christine Lagarde, Frankrike, Jean-Claude Juncker, Luxemburg och Georgios Papakonstantinou, Grekland hörde till de finansministrar som möttes i Bryssel.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Inget slut på grekiskt drama

Grekland har nu världens sämsta kreditbetyg och tyngs alltmer under sitt skuldberg. Men euroländerna kom inte överens om något nytt krispaket på tisdagen.

På söndag görs ett nytt försök.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett extrainkallat finansministermöte i Bryssel lyckades inte enas om hur ett nytt grekiskt räddningspaket ska se ut. Euroländernas finansministrar var ovanligt tystlåtna efter mötet. I stället beslutades att de ses igen på söndag kväll i Luxemburg.

Pressen på euroländerna att hitta en lösning har ökat ännu mer efter att kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's återigen sänkt Greklands kreditbetyg. Enligt S & P är det nu mer riskabelt att låna pengar till Grekland än till Pakistan.

Redan för ett år sedan sjösattes ett paket på 110 miljarder euro av EU och Internationella valutafonden (IMF), men situationen är fortfarande inte under kontroll. Nu talas det om ett nytt paket på 90–120 miljarder euro.

Bland euroländerna finns en del interna konflikter om det nya paketet. Tyskland driver stenhårt att banker och andra privata investerare måste vara med och ta en del av smällen. I Tyskland, liksom i Finland, Nederländerna, Slovakien och Slovenien, har skattebetalarna börjat tröttna på att betala för euroländer i kris.

Men vissa euroländer, till exempel Frankrike, befarar att ett fullständigt finanskaos bryter ut om den privata sektorn tvingas att vara med i skuldsaneringen av den grekiska ekonomin.

Även Europeiska centralbanken (ECB) är emot att tvinga banker att exempelvis skriva ned sina skulder.

– Jag utesluter varje lösning som inte är frivillig, sade Mario Draghi, tilltänkt ny ECB-chef, när han frågades ut i EU-parlamentet just innan euromötet startade.

– Kostnaderna vore förmodligen högre än nyttan, sade Draghi.

Finansminister Anders Borg deltog inte i diskussionerna om räddningspaketet, eftersom det är en sak för euroländerna, men han anslöt senare när ett lagstiftningspaket, som ska förbättra budgetdisciplinen och straffa notoriska budgetsyndare,stod på agendan.

– Jag tror att det vore bra om vi kunde få en privat sektor som frivilligt deltar i att underlätta situationen för Grekland, men jag tror inte att vi gynnas av diskussioner som bidrar till att skapa en grundläggande osäkerhet om skulderna, sade Borg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.