Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Torgskräck. Åtskilliga stadsdelstorg skapades under 40-, 50- och 60-talen. Sen dess har mycket hänt. Endel har lyckats väl och får höga betyg, som Doktor Fries torg (stora bilden) och Kortedala torg (nedre till höger). Andra, som Opaltorget, får sämre betyg, skriver bland andra Pelle Berglund (S), ordförande för Göteborgslokaler.

Ingen quick fix för levande torg

En förutsättning för levande och trivsamma torg är samverkan mellan många aktörer. Kortedala Torg är ett gott exempel. Staden investerar, utvecklar fastigheter, bebyggelsen förtätas, kundunderlaget ökar och både boende och handlare intygar den positiva utvecklingen, skriver bland andra Pelle Berglund, Göteborgslokaler.

Härom veckan korade GP-läsare Göteborgs fulaste torg. Tidningen noterade samtidigt att i framtiden kan det bli ändring när kommunen vill gjuta nytt liv i de döda platserna.

Ett 20-tal av de torg där staden äger fastigheter förvaltas av Göteborgslokaler. Även om Opaltorget, som av läsarna ansågs fulast, inte hör till dem, så är ändå många frågeställningar generella om hur man kan skapa attraktiva stadsdelstorg. Staden satsar också mycket pengar och kraft på att vända utvecklingen till det bättre.

Åtskilliga stadsdelstorg skapades under 40-, 50- och 60-talen. Idén var att torgen skulle erbjuda nödvändig handel och samhällsservice. De skulle vara mötesplatsen för vardagliga ärenden. Sen dess har mycket hänt. Lägenheter där det förr bodde både fyra och fem personer är nu ensamhushåll. Exempelvis har befolkningen i Kortedala halverats sen 1960-talet. Parallellt har externa köpcentra vuxit upp, köpbeteenden har förändrats och e-handel har tagit fart. Resultatet är att färre handlar och söker service i äldre centra.

Levande torg kräver tät stad

En förutsättning för ett levande och trivsamt torg är ett tillräckligt stort befolknings-/kundunderlag. Detta förutsätter i sin tur ofta att stadsdelen förtätas. Gamla och uttjänta byggnader, exempelvis p-däck och panncentraler, ersätts med nya bostadshus, men vanligen behöver också oexploaterad mark i stadsdelen bebyggas för att skapa nödvändigt underlag. För närboende står plötsligt två svårförenliga krav mot varandra, å ena sidan utbyggd kommersiell och samhällelig service, å andra sidan exploatering av obebyggd mark.

I en undersökning i slutet av fjolåret sade 14 000 göteborgare, boende hos allmännyttan, sitt om sina lokala torg och handelsstråk. Undersökningen ger en kompletterande bild till GP-enkäten. Föga förvånande toppar handelsstråket Linnégatan listan, med betyget 100 på popularitetsskalan från 0 till 100. Haga når 96, Landala Torg 90, Dr Fries Torg 89, Wieselgrensplatsen 88, Tuve Torg 86, Olskroken 85, Axel Dahlströms Torg 84 och Brunnsbotorget 80. Flera torg ligger dock lågt, alldeles för lågt. I undersökningen mättes olika aspekter på torget, såsom utbud, miljö, skötsel och trygghet.

Långsiktig process

Handelshögskolan i Göteborg har under en längre tid studerat vad som gör handelsplatser och torg attraktiva. En viktig framgångsfaktor är samspelet mellan samhälle, fastighetsägare, handel och boende. Detta styrks också av vår erfarenhet inom Göteborgslokaler. Ett forskningsprojekt kring utvecklingen av Axel Dahlströms Torg, ett av de torg vi äger och förvaltar, beskriver hur torgets olika aktörer framgångsrikt tillsammans utvecklat handels- och mötesplatsen. Dock finns inget quick fix, processen är långsiktig och sker i steg. Vår erfarenhet, från många torg, är att de boende önskar att stadsdelstorget erbjuder ett mycket gott utbud av livsmedel, offentlig service liksom annan vardaglig service och handel. Skötseln av torget måste vara god och den upplevda tryggheten stor.

Detta bildar viktiga utgångspunkter då Göteborgslokaler utvecklar de torg staden äger och vi förvaltar. Förnyelsen utgår från torgets attraktivitet och förmåga att möta lokala behov och förväntningar. Målet är att bli förstahandsval för stadsdelens invånare då de uträttar sina ärenden och samtidigt vara en social mötesplats.

Utvecklingen av exempelvis Kortedala Torg är ett gott exempel. Staden investerar, utvecklar fastigheter, bebyggelsen förtätas, kundunderlaget ökar och både boende och handlare intygar den positiva utvecklingen. Selma Lagerlöfs Torg ligger just nu i stöpsleven. Under de närmaste åren investerar staden stort i att skapa ett attraktivt torg. Ett 10-tal miljoner investeras i att lyfta Vårväderstorget. Exemplen är många.

Framgångarna kräver hårt och kreativt arbete samt ofta stora investeringar. Lika viktigt är att lokalt förankra förändringen och förnyelsen bland de boende. Det framtida urbana livet kräver hållbar utveckling. Lösningarna ligger i att skapa verklig livskraft i torgen, inte enbart i kortsiktiga ekonomiska och estetiska projekt.

Pelle Berglund (S)

ordf. Förvaltnings AB

Göteborgslokaler

Lisbeth Grönfeldt Bergman (M)

vice ordf. Förvaltnings AB Göteborgslokaler

Robert Hörnquist

vd Förvaltnings AB

Göteborgslokaler

Mest läst