Ingen politik inne i kyrkan

Fader Michael står i predikstolen och plirar mot solljuset som flödar in genom fönstren. – Vi kan tycka om oss själva utan att tala illa om andra, säger han. Vi skall inkludera människor. Inte stänga ute.

ANNONS
|

Det är högmässa i Christ Church i Savannah och församlingen är tillbaka sedan orkanen drog in över Georgia. Det är den äldsta episkopalkyrkan i delstaten, grundad 1733. Evakueringen vid stormen var obligatorisk och det är nu som invånarna ordentligt hunnit inspektera skadorna. Savannah kom relativt lindrigt undan men hundraåriga ekar har fallit, byggnader har skadats och bryggor är borta längs floderna Wilmington och Savannah. Bråte ligger kvar sedan stora områden översvämmats.

–Vi skall vara tacksamma men inte glömma alla som det gick värre för, påminner Fader Michael och manar till givmildhet. Kyrkan bistår hemlösa, fattiga och de som behöver en sopptallrik och en bit bröd varje dag för att klara livhanken.

ANNONS

Politiken är bannlyst innanför kyrkportarna men det är lätt att överföra Fader Michaels tal om vänlighet, förståelse och medkänsla till det politiska klimatet i valrörelsen som splittrat nationen.

Församlingsmedlemmarna är ingen homogen politisk grupp, här finns både demokrater och republikaner. Men alla nickar gillande när de hör Fader Michael som en förnuftets röst och en kvinna säger det som de flesta tänker:

–Om politikerna bara pratade på samma sätt . Och utan hjälp av teleprompter .

Fader Michael får alla att skratta när han lyfter händerna mot taket:

–Jag hoppas Gud Fader att Du tycker att detta är ett budskap som är ok vid en högmässa.

Det finns en låda med gosedjur vid dopfunten med ängeln som breder ut sina vingar. Leksakerna har välsignats och doneras till polisstationer och brandkåren som plockar med sig dem när de rycker ut för att ge till ledsna och skrämda barn som behöver tröst .

För fyra år sedan diskuterade församlingsmedlemmarna gärna politik vid kyrkkaffet efter högmässan. Då var det republikanen Mitt Romney mot demokraten Barack Obama och argumentationen var sansad. I dag rör samtalet orkanen och alla jämför med varandra:

ANNONS

–Vår största ek är borta. Den stod i tre generationer. Och nu. Ingenting kvar.

–Inte ett spår av bryggan. Vi får vara glada att det inte gick värre.

–I tre dagar trodde jag att huset måste rivas. Tack och lov är det bara taket som måste bytas.

Men det är inte bara orkanens härjningar som gjort att politiken hamnat i bakgrunden. Församlingens republikaner vill ogärna tala om Trump och demokraterna känner i dagens upphetsning inte heller större lust att plädera för Clinton.

–Titta bara på bilarna, säger Kerstin. För fyra år sedan hade alla dekaler som markerade politisk sympati. Nu vill nästan ingen ha klistermärken. Jag avstår också från min Hillary-skylt.

Det är inte grannar och vänner emellan som valet skapat distans. I stället är det rädslan för att den hätska stämningen i presidentvalet skall innebära att den politiska markeringen – som var självklar för fyra år sedan – drar på sig oönskat intresse.

På gräsmattorna utanför husen saknas skyltarna som i alla val brukat vara en del av den politiska kampanjen. Bara en ensam Trumpskylt vid en hög med nedfallna grenar.

–Skönt att valet snart är över, tycker många i församlingen.

ANNONS

Fader Michael står i kyrkporten efter gudstjänsten, har ett ord till var och en och får tack för att han talat om försoning. Det är den första höstdagen med lite kyla i solskenet.

–Vi behöver inte tycka samma sak, säger han. Men vi blir inte bättre av att vi tycker illa om andra.

Fakta: Opinionsläget

Hilllary Clinton 45,0 procent

Donald Trump 39,2 procent

Gary Johnson 6,1 procent

Jill Stein 2,3 procent

Obestämda 7, 4 procent

Källa: Real Clear Politics

Sammanvägning av mätningar

ANNONS