Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Birgitta Lindqvist

Ingen blir vårdobjekt om man arbetar rätt

Debatt Brist på civilkurage hos sjukvårdens chefer har lett fram till det kaos som vi patienter numera ofta får uppleva. Utöver bättre ledarskap måste patienten involveras i vården och personalen se denne som en jämbördig partner, skriver Håkan Hedman, Njurförbundet.

Replik

Inhumana vården, 17/1

Jag är njurtransplanterad sedan drygt 30 år. Sammanlagt har jag 55 års erfarenhet som patient. Under denna långa resa har jag upplevt en fantastisk medicinsk utveckling som räddat många liv och skapat god livskvalitet. Trots det lider sjukvården av många fel och brister som måste rättas till. Hans-Inge Persson ger en utmärkt detaljerad beskrivning på GP Debatt hur han som anhörig upplever vården på ett stort universitetssjukhus.

Mycket av det som Hans-Inge Persson beskriver stämmer väl överens med mina egna iakttagelser och vad andra patienter har berättat för mig. Det är helt uppenbart att sjukvården i dag inte lider brist på resurser utan helt enkelt saknar ledarskap och en välfungerande organisation som exempelvis kan hantera sjukvårdens mycket omfattande logistik. Tyvärr tror jag att det råder en mentalitet bland chefer på olika nivåer där man vill vara styrande politiker och tjänstemän till lags mer än man ser till patienternas bästa. Brist på civilkurage har helt enkelt lett fram till det kaos som vi patienter numera ofta får uppleva.

Rätt till fast vårdkontakt

I Patientlagen som trädde i kraft 2015 slås det fast att alla patienter ska ha rätt till en fast vårdkontakt. Detta bör vara kärnan i lagen men är något som sjukvården innerst inne inte vill leva upp till. Trots mina 55 års erfarenhet som patient, med goda kunskaper om vården och ett brett kontaktnät, har utvecklingen lett till att även jag numera är lika vilsen i vården som de flesta andra patienter. Den bild om tillståndet i vården som sjukvårdsledningarna levererar till politiker och allmänheten är falsk.

Det finns i dag en förändrad attityd hos läkarkåren att ingen ska ta mer ansvar för patienten än inom sitt eget specialistområde. Tvärtemot patientlagen är patienten inte längre i centrum utan tvingas bli bollad mellan olika specialister utan att någon tar ansvar för helheten. Jag har träffat patienter som uppger att de under ett år haft ett hundratal olika vårdkontakter inom samma universitetssjukhus. Hans-Inge Persson har gjort exakt samma iakttagelse då hans hustru mötte 30 olika läkare under två månader.

Kostsamt för alla

Bristen på helhetssyn och ansvarstagande i vården av kroniskt sjuka är kostsamt för samhället och äventyrar patientsäkerheten. Diagnoser som kan ställas vid en vårdkontakt om man tar sig tid att lyssna på patienten kan ta många månader i anspråk där flera olika specialister involveras utan att man når resultat. Jag talar här utifrån egen erfarenhet.

Sjukvårdens ansvariga måste tänka om och börja arbeta på rätt sätt. Utöver ett förändrat ledarskap måste man börja med att involvera patienten i vården och se denne som en jämbördig partner. Vi patienter är inga vårdobjekt. Man skulle komma långt i utveckling mot en mer human sjukvård om man bara konsekvent tar sig tid att ta del av vad patienten (eller närstående) har att berätta. Sjukvården måste ställa om och bli mer personcentrerad.

Forskning pågår

Det pågår forskning vid Göteborgs universitet som visar att ökad personcentrering ger både ekonomiska vinster och mer nöjda patienter. Både SKL och Vårdförbundet vill nu att detta synsätt implementeras i alla landsting. Ingen ska behöva möta 30 olika läkare på kort tid så som Hans-Inge Perssons hustru fick göra.

Håkan Hedman

förbundsordförande i Njurförbundet, medicine hedersdoktor, ledamot i ledningsgruppen för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)

Bild - 2
Mest läst