Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Inga svar om biltullar från politikerna

    Flera zoner och högre avgift ju längre in mot city man kör? Eller betalstationer bara för den som korsar Göta älv? Ingen politiker kan eller vill säga var eventuella betalstationer ska placeras.
    Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken. Samtidigt är det mycket svårt att få någon ledande politiker att säga på vilka vägar och gator som trängselavgifterna - som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet kallar avgifterna - ska tas ut och hur höga de ska vara.

    Ingen vill rita kartor
    Frågan om var betalstationerna ska ligga är komplicerad. Tätt inpå centrala stan? Eller mycket längre ut på de stora infarterna och då också i grannkommuner som Mölndal och Partille där stadsbebyggelsen hänger ihop med bebyggelsen i Göteborg?

    Inte ens de mest ivriga avgiftsförespråkarna i miljöpartiet vill rita kartor över betalzoner eller ta fram avgiftsnivåer, i alla fall inte offentligt. Inte redan nu och det eftersom förespråkarna inte tror att de har något att vinna på sådana preciseringar. Snarare förlora eftersom motståndare i borgerligt styrda grannkommuner, tveksamma socialdemokratiska väljare och upprörda bilister omedelbart skulle försöka slita sådana detaljförslag i stycken.

    Hornstull, Norrtull, Roslagstull ... enkelt
    Så GP frågar en ivrig lobbyist för trängselavgifter, Magnus Nilsson, trafikexpert på Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) rikskansli i Stockholm. Han medger att det i Göteborg är geografiskt svårare att hitta naturliga ställen för betalstationer än vad det var i Stockholm. Huvudstaden har mycket vatten som avgränsar de centrala områdena och därmed broar som givna betalstationer. Göteborg har i stället Göta älv som klyver stan mitt itu.

    Bland annat därför ser Magnus Nilssons spontana avgiftskarta för Göteborg ut så här:
    Betalstationer i en ring runt stan, både söder om älven och på Hisingen och dessutom på alla älvförbindelserna. Och helst en eller flera mindre ringar innanför den yttre, så att bilisterna får betala mer ju längre in mot city de kör.

    - Med en avgift över älven åtgärdar man några av de värsta flaskhalsarna, inte minst den vid Tingstadstunneln, säger Nilsson.

    - Och vill man göra det riktigt enkelt i Göteborg så nöjer man sig med betalstationer bara på älvförbindelserna, skjuter han in men hävdar i nästa andetag:

    - Systemet fungerar bättre, både för de enskilda bilisterna och för styrningen av hela trafiken, ju fler betalstationer det har.

    Om de yttersta betalstationerna ska placeras innanför eller utanför ringlederna från Mölndal via Frölunda-Älvsborgsbron-Hisingen till Angeredsbron måste däremot utredas noga, anser han.
    - Först måste man göra omfattande datasimuleringar som visar hur trafiken påverkas av var stationerna placeras och hur hög avgiften är, säger Magnus Nilsson.

    Max 20 kronor i Stockholm
    Stockholm har en enda zon. Där kostar det i värsta rusningstimmen morgon och eftermiddag 20 kronor att köra in eller ut. Annars 10 eller 15 kronor dagtid på vardagarna.
    - Om man i stället har flera zoner kan man ta ut en lägre avgift i varje och dessutom styra trafiken bättre. 20 kronor i Stockholm är en onödigt hög avgift, säger SNF:s trafikexpert.

    Dagens Nyheter skrev i går att systemet i Stockholm har visat sig bli mycket dyrare att bygga upp och driva än man tidigare trodde?
    - Antalet betalstationer är naturligtvis en avvägning mellan vad de kostar att ha och vilka fördelar de ger, svarar Magnus Nilsson.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.