Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Vi är övertygade om att hela Sverige tjänar på att vetenskapen får en plats i vardagsrummen genom public-service-kanalernas hela programutbud, skriver debattörerna. Bild: Bild: Per Wahlberg

In med vetenskapen i vardagsrummen

Debatt Integrera vetenskap i all programverksamhet i SVT, SR och UR. Det skulle öka intresset för vetenskap och forskning och bidra till att Sverige kan återta sin tätposition som kunskapsnation, skriver Cissi Billgren Askwall, Vetenskap & Allmänhet och Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer.

Vid årsskiftet trädde de nya sändningstillstånden för public service-företagen i kraft. Tänk om fler sommarpratare i radions P1 hade vetenskaplig bakgrund − betydligt fler än de cirka sex procent som utgjorde 2013 års Sommarpratare. Tänk att på samma vis som vi lättsamt tar del av levnadsöden och karriärsteg från kulturens och politikens frontfigurer få lyssna till vetenskapens stjärnor! Men avståndet mellan vetenskapen och den vanliga människan är ofta stort.

Nyligen presenterades den så kallade Pisa-rapporten, där OECD-ländernas utveckling och resultat inom skolan undersökts. Resultaten för den svenska skolan är nedslående och oroande. När det gäller såväl matematik som naturvetenskap och läsförståelse går kurvan brant utför. Sverige har till och med den allra sämsta resultatutvecklingen jämfört med den förra mätningen.

Inga dumskallar

Vi tror inte att svenska lärare och elever är några dumskallar. Tvärtom. Problemet är strukturellt. Svenska elever är i världsklass när det gäller engelska språket. Barn och unga ser tidigt nödvändigheten av språkkunskaper. Hela samhället signalerar detta. Men behovet av forskningsanknytning, matematik och naturvetenskap syns inte lika självklart. Vilka behov och krav våra barn uppfattar beror av det samhälle vi lever i.

Vem vet att dagens moderna sanitetsskydd (bindor i vardagligt tal) är en forskningsintensiv produkt utvecklad av ingenjörer? Vem reflekterar över läkemedlets väg till medicinskåpet eller sambanden mellan läskunnighet och demokratisk utveckling? Vem tänker på forskningsresultat när vi använder vår smarta mobiltelefon till snart sagt allt?

Barns nyfikenhet behöver inte väckas. Frågan är i stället hur vi undviker att nyfikenheten släcks, av skolan och av samhället.

Beroende av media

Samhället i stort har ett ansvar för vilka signaler som sänds ut. De flesta har inte någon personlig insyn i forskningen och är därför beroende av hur media rapporterar om den och låter forskare komma till tals. Forskarna behöver också kunna förmedla vad de arbetar med. Av den anledningen anordnar Vetenskap & Allmänhet och de fyra forskningsråden ”Forskar Grand Prix” där forskare tävlar i vem som är bäst på att presentera sin forskning. Vi behöver fler arenor där forskare och allmänheten möts!

Public Service-företagen har ett viktigt uppdrag. Vid årsskiftet började deras nya sändningstillstånd att gälla. Det nya tillståndet för Utbildningsradion innebär glädjande nog att folkbildningsuppdraget stärks genom en så kallad kunskapslinje där utbildningsutbudet utvecklas och vidgas.

Problemet är att vetenskap ofta särbehandlas och främst förekommer i särskilda program. Men public service har alla möjligheter att ge plats för forskningen i hela programutbudet. Vetenskap bör i betydligt högre utsträckning än hittills vara en del av program som rör kultur, nyheter, nöje med mera.

Integrera vetenskap i alla programtyper

Vi uppmanar därför ledningarna för Sveriges Television, Sveriges Radio och UR att under den nya tillståndsperioden integrera vetenskap i alla typer av programverksamhet så att vetenskap blir en naturlig del av vårt samhälleliga samtal.

Vi är övertygade om att hela Sverige tjänar på att vetenskapen får en plats i vardagsrummen. Det skulle förhoppningsvis också föra med sig att fler barn och unga kommer att svara forskare eller uppfinnare på frågan om vad de vill bli när de blir stora. Kombinerat med vassa språkkunskaper kan det vara nyckeln till att vända utvecklingen så att vårt land åter kan ligga i topp som kunskapsnation och därmed behålla spetsen inom forskning och innovation.

Cissi Billgren Askwall

generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Peter Larsson

samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst