I debatten om vinstutdelning från offentligt finansierade välfärdstjänster framförs ofta att privat förtjänst är ett måste för att utveckla vården och skapa mångfald: utan vinstutdelning inga privata företag och utan privata företag inge valfrihet. Därför är vinst bra. Andra aktörer som idéburna organisationer, det vill säga föreningar, stiftelser, kooperativ och bolag utan vinstutdelning kan endast spela en marginell roll. Det är en inställning som bortser från vad som är vanligt internationellt och politikens betydelse för att skapa mångfald inom vården.
Det är förvisso sant att de privata företagen vuxit snabbare än de idéburna organisationerna inom vård, skola och omsorg. Att av detta dra slutsatsen att det också måste vara så är både okunnigt och fördomsfullt. Det är fullt möjligt att bedriva vård och social omsorg effektivt med god kvalitet och där vinsten återinvesteras i verksamheterna, även vid försäljning. Det sker varje dag, året runt. I Göteborg är både Bräcke Diakoni och Stadsmissionen exempel på detta. Att sätta de sociala målen före de ekonomiska utgör även det en stark drivkraft.
Stort utomlands
Blickar vi utanför Sveriges gränser är idéburna organisationer stora vård- och omsorgsaktörer. Det gäller exempelvis i Holland, Tyskland och USA. Det är många inom svensk vård och omsorg som besöker de stora amerikanska nonprofit-organisationerna för att studera deras sätt att utveckla kvalitet, ledarskap och organisation.
Den roll privata företag liksom idéburna organisationer spelar avgörs av det regelverk regering och riksdag skapar. Att den idéburna sektorn inte är större beror i första hand på regelverket för upphandling och bristande tillgång på investeringskapital. Det är en politisk fråga och handlar inte om olika driftsformers vilja eller inneboende förmåga att växa.
Hinder behöver undanröjas
Det finns numera mycket skrivet om detta och både Ratio och EU-kommissionen, liksom alliansens partiledare har tagit upp behovet av att undanröja hinder för den idéburna sektorns utveckling. EU-kommissionen gör det bland annat i sitt Social Business Initiatives, vilket lanserades 2011 med en kommande uppföljningskonferens i januari 2014. Mot bakgrund av den ekonomiska och sociala krisen inom Europa vill man ge ökat utrymme för det företagande vars resurser mobiliseras för att i första hand möta sociala behov och som verkar utan vinstsyfte.
Även de privata vinstdrivande företagen spelade tidigare en marginell roll inom svensk vård och omsorg. Detta förändrades genom politiska beslut. Ny lagstiftning kring upphandlingar och valfrihetssystem, rätten att ta ut vinst från offentligt finansierad välfärdsproduktion och nya affärsmodeller har gjort det möjligt för vinstdrivande företag att växa. Detta är uttryck för en politisk vilja och lämpliga medel har skapats för att förverkliga denna.
Nationell handlingsplan krävs
Detsamma gäller naturligtvis för att skapa utveckling och tillväxt av idéburna företag och organisationer inom vård och omsorg. På motsvarande sätt som för vinstdrivande företag måste regeringens beslut om en utveckling av civilsamhället välfärdsroll följas upp med beslut om medel anpassade för detta. Delförslag för en sådan utveckling finns att hämta i några tidigare offentliga utredningar eller behandlas för den delen i några nu pågående utredningar.
Vi föreslår att regeringen fogar samman dessa och andra förslag och initierar en nationell handlingsplan för tillväxt och utveckling av idéburen vård och omsorg.
Marginell eller inte – det är i huvudsak en politisk fråga.
Lars Pettersson
generalsekreterare Famna – Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte
