Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Hundraåring som utvecklar och förnyar

    Det handlar inte bara om att bevara, utan också om att utveckla och förnya. Med de målen för verksamheten har Bohusslöjd alltid arbetat för slöjden och konsthantverket i Västsverige. I år är det 100 år sedan föreningen bildades.
    - Vi bedriver en viktig kulturgärning. Bohusslöjd är så mycket mer än en presentbutik, säger Ulla Feltzing, textilkonstnär och styrelseledamot i föreningen Bohusslöjd-Konstfliten.
    Vi träffas på Avenyn 25. Det har varit Bohusslöjds adress sedan 1940, då funkishuset byggdes. På väg in, i de stora skyltfönstren ut mot Avenyn och Kristinelundsgatan, ser vi bland annat snidade båtar i trä av K G Gyllensvärd, trasmattor, arbeten i järn och smide samsas med Karin Ferners spännande smycken, där silver och broderi blandas.
    - Människor utan historia är tomma. Konsthantverket är en del av vår historia och det, traditionerna och teknikerna, försöker den här föreningen hålla levande. Man måste känna historien bakåt för att kunna förnya den, konstaterar Ulla Feltzing.

    Höja den goda smaken
    Hon tar mig med en trappa upp, där kontor, lager och lunchrum samsas om utrymmet. Ulla Feltzing visar mig delar av Bohusslöjds arkiv, bland annat de mörkblå böckerna med de första årens styrelseprotokoll, skrivna för hand med vacker, snirklig stil av arkitekten Sigfrid Ericson, föreningens förste sekreterare.
    - När föreningens bildades var det för att hjälpa de duktiga slöjdare och konsthantverkare som fanns ute i länet, de behövde hjälp att sälja sina varor och konstnärligt stöd. Konstfliten som föreningen hette på den tiden skulle skaffa fram mönster och modeller och "höja den goda smaken", berättar Ulla Feltzing.
    I starten var möbler och möbeltillverkning en stor del av verksamheten men efter ett par år tog textila arbeten över. 1914 blev Edvard Hedberg föreståndare och han kom på en ny typ av flossamattor som blev en stor succé. Garnet som användes till de handvävda ullmattorna var väldigt slitstarkt och Hedbergs mål var att flossamattorna skulle konkurrera med orientaliska mattor såväl när det gäller pris som konstnärlighet och kvalitet. AB Svenska Amerika Linien beställde ett hundratal mattor till sina lyxbåtar och kungligheter och landshövdingar var andra kunder.

    Några tuffa år
    Tittar man på Konstflitens årsredovisningar från de ekonomiskt svaga åren på 20- och 30-talet, var det mattorna som höll uppe omsättningen.
    - Då fanns det tankar om avveckling men de tuffa åren följdes av mer framgångsrika med vävateljé, filialer med kioskförsäljning av konsthantverk och slöjd på badorter som Marstrand och Fiskebäckskil, berättar Ulla Feltzing, som kan sin Bohusslöjdhistoria.
    Bohusslöjd-Konstfliten har varit en del av hennes liv ända sedan 1954 då hon var elev på Slöjdföreningens skola, nuvarande Högskolan för konst och design, HDK, och gjorde sin praktik på Bohusslöjd. När Ulla blev färdig textilkonstnär 1960 anställdes hon av Ingrid Arlenborg, då nybliven chef för Bohusslöjd.
    - Ingrid var en skicklig textilkonstnär och duktig inredare med ett brett kontaktnät. Hon var också en administrativ förmåga och helt fantastisk som person som gav Bohusslöjd ett enormt uppsving under de femton år hon ledde företaget.

    Aktiv pensionär
    Ulla Feltzing tog hand om väveriet under fem år. När hon bildade familj sa hon upp sig och flyttade till Kode. Men hon fortsatte som frilans, komponerade mönster och ledde kurser i olika vävtekniker, bildväv, finnväv och damast. Numera är Ulla en aktiv pensionär och styrelseledamot i föreningen Bohusslöjd-Konstfliten sedan 1981.
    - Ett roligt arbete.Vi är ju en helt fristående ekonomisk förening med en ideell styrelse vars viktigaste uppgift är att föra traditioner vidare.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.