Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1

Hoppa över centrala löneökningar i år

Trots den värsta krisen sedan 30-talet har de svenska hushållen fått avsevärda inkomstökningar de senaste åren, inte minst tack vare stora skattesänkningar. För att stärka företagens konkurrenskraft och underlätta återhämtningen bör vi därför kunna ta en time-out från centrala löneökningar i årets avtalsrörelse, skriver Christer Ågren och Kenneth Krantz, Svenskt Näringsliv.

En av de största avtalsrörelserna på den svenska arbetsmarknaden i modern tid har dragit igång. Den kommer att utspela sig i en period som för många företag fortfarande präglas av det senaste årets kris i ekonomin och i den lågkonjunktur som världsekonomin befinner sig i.

För att stärka konkurrenskraften och underlätta återhämtningen förespråkar vi på arbetsgivarsidan därför en time-out för centrala löneökningar och mer av uppgörelser på lokal nivå. Sådana uppgörelser skulle vara mer i linje med verkligheten för många företag 2010 eftersom den ekonomiska situationen skiljer sig mycket mellan företagen. En del har genomgått ett stålbad medan andra klarat krisen relativt bra.

Vad som ändå måste tas med i beräkningarna är den senaste avtalsperiodens löneutveckling parat med de skattesänkningar, det så kallade jobbskatteavdraget, som regeringen genomfört. I och med 2010 års ingång så genomförs fjärde steget i jobbavdraget, vilket ger minst en hundralapp mer i månaden efter skatt.

Sedan 2006 har landets löntagare fått skattesänkningar motsvarande 11,6 procent. Det motsvarar en löneutveckling på 2,8 procent per år genom att sänka skatten. De flesta heltidsarbetande har sedan jobbskatteavdraget introducerades 2007 fått åtminstone en tusenlapp mer i månaden.

Rekordhög disponibel inkomst

Under motsvarande period har löneökningarna legat på cirka 4 procent per år. Den låga inflationen har gjort att lönerna de facto ökat även realt. Lägg därtill historiskt låga räntor, rotavdrag och för hushåll, framför allt i storstadsområdena, annan fastighetsbeskattning så har de som i dag är i arbete aldrig tidigare haft så hög disponibel inkomst. För det som för varje löntagare måste vara det mest intressanta är inkomsten efter skatt och inte före skatt. Och detta efter den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet!

Hur hade det då sett ut om skattereglerna varit oförändrade? Vilka löneökningar hade krävts för att motsvara skattesänkningarna?

Svenskt Näringsliv har genom att undersöka detaljerad läns - och kommunstatistik från SCB svar på frågorna. Undersökningen omfattar drygt 3,6 miljoner personer mellan 18 och 70 år som har åtminstone halva inkomsten från arbete och som tjänat minst 60 000 kronor på ett år.

Resultaten mellan olika kommuner och län visar på relativt små skillnader. Förändrade landstings- och kommunalskatter har betydelse men den viktigaste förklaringen ligger i inkomstfördelningen och marginalskatterna.

Motsvarar 2,83 procent i ökad lön

Hur ser det då ut i Västsverige – en av de delar av landet som drabbats hårdast av krisen? Resultaten visar att skattesänkningarna i Västra Götaland motsvarar en årlig löneökning på 2,83 procent vilket är något högre än riksgenomsnittet! Tittar vi på Hallands län så är motsvarande siffra 2,54 procent, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Ser vi på kommunnivå så hittar vi de största vinnarna i Dals Ed med drygt 3 procent årlig ökning. Även storstaden Göteborg närmar sig 3 procent. Sämst har utvecklingen varit i Tidaholm med 2,46 procent. I Halland toppar Kungsbacka medan Falkenberg intar jumboplatsen. Ingen av Hallands kommuner når dock riksgenomsnitten.

Vi är många som upplevt år där nästan hela löneökningen ätits upp av höga marginalskatter och hög inflation. Luft i lönekuvertet var ett slitet men ack så målande uttryck. Därför är det extra intressant att göra den omräkning Svenskt Näringsliv gjort av skattesänkningarna och se vilken betydelse sänkningarna har för både företag och hushåll.

För hushållen betyder sänkningarna ökade konsumtionsmöjligheter vilket i förlängningen innebär en efterfrågeökning. Det i sin tur gör att fler människor kommer i arbete vilket stärker Sveriges ekonomi. Hyror, mat och kläder till trots så är inkomstskatten den i särklass största utgiften i den svenska hushållsbudgeten. Förändringar i beskattningen påverkar därför i högsta grad den enskildes ekonomi.

Och trots jobbskatteavdraget så har Sverige knappast blivit något skatteparadis. Det är dock ett steg i rätt riktning för att ge stimulans till både arbete och företagande. Därför är det slutligen viktigt att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att se till att inte lönerna ökar mer här hemma än i andra länder.

Christer Ågren

vice vd Svenskt Näringsliv

Kenneth Krantz

regionchef, Svenskt Näringsliv i Västsverige

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst