Polisanmäld, utskälld på verkställande utskottet och förlöjligad på twitter. Fredagen var verkligen ingen bra dag för Socialdemokraternas ordförande.
Håkan Juholt såg mycket riktigt inte vidare glad ut när han på en presskonferens tvingades be om ursäkt för att han fått för mycket bostadsersättning från riksdagen. Och han skyndade sig att betala tillbaka de 160 000 kronor han inte haft rätt till.
Men i morgon är det ju en ny dag och Juholt hoppas nog att affären redan blåst över då.
Kortsiktigt har den kanske det, men mycket tyder på att historien så småningom kommer tillbaka för att jaga Håkan Juholt.
Han hör till de toppolitiker som har allra minst råd med den här typen av skandaler, eftersom han byggt hela sitt ledarskap på sin personliga trovärdighet. Juholt-fansen ser i honom en socialt engagerad ledare som förstår hur vanligt folk har det. En ideolog som återfört socialdemokratin till sina rötter och med ett hjärta som klappar lite extra för de fattigaste barnen.
Den här trovärdigheten är förstås särskilt viktig för en politiker som inte har den långa ministererfarenhet som socialdemokratiska partiledare alltid tidigare förväntats besitta.
Håkan Juholt måste vara lite ärligare, lite mer av en politisk naturbegåvning och lite mer ödmjuk i sin framtoning än en ledare som kan falla tillbaka på en massa andra meriter.
Och bilden formas väldigt mycket av vad han gör just nu, eftersom få svenskar har koll på vad Juholt sysslat med före mars 2011.
Därför skadar det verkligen Håkan Juholt att han i fem år kvitterat ut dubbelt så hög bostadsersättning som han haft rätt till. Liksom att han kom in med ännu en sådan ansökan i september, trots att riksdagens förvaltningskontor redan under sommaren börjat ställa frågor. Det minskar tilltron till hans integritet och omdöme.
Sådant kan användas av hans fiender, som gärna vill måla upp en bild av Håkan Juholt som opålitlig. Då kommer den här historien att fogas in i ett mönster, där andra pusselbitar är alla turer kring Libyen, de felaktiga påståendena om att det pågick pensionsöverläggningar med facket och förra veckans bråk kring höstbudgeten.
Möjligen kan även gårdagens beslut att hoppa av partiledardebatten i SVT:s Agenda komma att sorteras in i samma kategori. I alla fall har Socialdemokraterna redan fått en hel del kritik för att de inte deltar i debatten därför att de skulle tvingas stå i samma hörn som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Beslutet var oväntat eftersom Håkan Juholt tidigare just gjort en poäng av att utnyttja den samlade oppositionens numerär till att pressa regeringen.
Sprängkraften i allt det här kommer sig av att det finns så många som verkligen vill sprida bilder som skadar Håkan Juholt. Det handlar inte bara om politiker i andra partier. Eftersom Juholt valdes efter en bitter ordförandestrid hade han ett svagt utgångsläge. Hans sätt att därefter möblera om i partiet har bara gett honom fler fiender.
Det kan stå Håkan Juholt dyrt om han förser dem med mer ammunition.
