Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Inget krig eller några illgärningar är så väl dokumenterade som kriget i före detta Jugoslavien, skriver Annika Hamrud.

Historien om offren på Balkan är väl dokumenterad

Historieprofessor Lennart Palm ingår i ett sammanhang. Trots sin fina titel tillhör han en historierevisionistisk subkultur, en kultur där förnekanden och konspirationsteorier förs fram som vore de sanning, skriver frilansjournalist Annika Hamrud.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Folkmordsförnekare. Revisionister. Smaka på orden. Man tänker på förintelseförnekaren Robert Faurrission, vars ankomst till Sverige i början av 1990-talet ledde till demonstrationer. Det handlar om en person som förnekar det vi anser vara det allra värsta brott som begåtts mot mänskligheten, nazisternas förintelse. Sådana finns inte i Sverige, tänker vi. Men det gör det. För nazisterna genomförde visserligen det värsta, men inte det sista, folkmordet i historien. Och Göteborgs-Posten publicerade den 29 januari en sådan förnekare.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Förnekar massakrer

Lennart Palm, professor i historia, fick då utrymme att förneka de massakrer som har inträffat på europeisk mark för lite mer än 20 år sedan. Inte nog med det, detta kompletterar GP med ytterligare en artikel av Kjell Magnusson som noga förklarar att det inte skedde något folkmord i Srebrenica, trots att FN har definierat det systematiska dödandet av 8 000 bosniaker som en del i en planerad utrotning av en folkgrupp.

I Prijedortrakten i norra Bosnien och Hercegovina dödades ett stort antal civila bosniaker under sommaren 1992 och många hamnade i koncentrationsläger där de torterades. Många av dem hamnade sedan i en massgrav i byn Tomašica som hittades i höstas och som jag besökte tillsammans med fotografen Caroline Tibell. Vi har sett offren. Vi har känt lukten. Kropparna är väl bevarade. Det är möjligt att identifiera dem på deras utseende och kläder. Men man väntar ändå på DNA för att 100-procentigt säkerställa vilka de är. Men Lennart Palm vet bättre: ”Offren förutsattes vara muslimer och förövarna serber”. Som om det på något sätt skulle kunna finnas ett enda tvivel om vad som skett på denna plats. Som om man som källkritisk metod kan lägga Lennart Palms åsikt i den ena vågskålen och DNA-bevisning i den andra.

Noggrant vägt alla utsagor

Lennart Palm skriver nedlåtande om mig att jag handlar i god tro. Nej, Lennart Palm. Jag värderar mina källor. Som det anstår en professionell journalist – och som det borde anstå även en professor i historia. Inget krig eller några illgärningar är så väl dokumenterade som kriget i före detta Jugoslavien. Tribunalen i Haag har arbetat i 20 år. Under dessa 20 år har man noggrant vägt alla fakta och utsagor mot varandra i ett oändligt tröskverk av överväganden. De lokalt ansvariga för massakrerna i Prijedor sitter sedan länge bakom lås och bom och de två högst ansvariga ledarna för massmorden – Radovan Karadži´c och Ratko Mladi´c ställs just nu inför rätta, anklagade för folkmord, tortyr, misshandel och våldtäkter i en enorm omfattning. Innan jag åkte till Tomašica var jag även i Haag och besökte rättegångarna, som är öppna för allmänheten. Alla fakta är lättillgängliga direkt på webben.

Men Lennart Palm nöjer sig inte med att ifrågasätta mig och hela det juridiska, demokratiska och vetenskapliga samhället. Han ifrågasätter även Fikret Alic, den man som öppnade ögonen på omvärlden om vad som pågick i Bosnien 1992. Fikret Alic hade just anlänt till lägret Trnopolje från dödslägret Keraterm. Bilden på honom där han står utmärglad bakom ett staket påminde oss om de tyska koncentrationslägren och fick väldigt många att reagera, i Göteborg, i Sverige och i hela världen. Hit till Göteborg kom sedan många flyktingar från Prijedor och de väntar nu på svar om deras anhöriga finns i massgraven i Tomasica.

Historierevisionistisk kultur

Lennart Palm ingår i ett sammanhang. Trots sin fina titel tillhör han en historierevisionistisk subkultur, en kultur där förnekanden och konspirationsteorier förs fram som vore de sanning. 2003 hävdade tidningen Ordfront att bilden på Alic var manipulerad. Enligt Ordfront hade folkmordet i Bosnien inte ägt rum, allt var en gigantisk lögnkampanj. Enligt Ordfront fanns inga bevis för organiserad etnisk rensning, tortyr. Detta ledde till enorm uppmärksamhet – i Sverige och internationellt – att en svensk tidning kunde publicera sådana lögner.

Ordfronts källa var en artikel som publicerades 1997 i den brittiska tidningen Living Marxism. The picture that fooled the world. En artikel som ledde till en stämning och att författaren tvingades betala skadestånd för förtal.

Och nu 2014 – uppstår återigen myten om mördandet som aldrig inträffade – i en stort uppslagen artikel i Göteborgs-Posten.

Annika Hamrud

frilansjournalist

Bild - 2
Mest läst