Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Himlen fylls av stjärnfall till Lucia

    Om några dagar kan stjärnhimlen bli mer gnistrande än på länge. Den som vågar sig ut i mörkret och kylan kan få se ett meteoritfyrverkeri av hög klass. Om molnen viker undan.

    Den 13 och 14 december passerar jorden genom ett meteoritbälte kallat Geminiderna. Vid klart väder kan man se så många som 140 meteoriter, eller som det ibland kallas, stjärnfall per timme. Geminiderna är inte bara talrika utan också särskilt ljusstarka.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Att sådana här ljusfenomen på himlen inte är några fallande stjärnor utan stoftkorn som upphettas och brinner upp i jordens atmosfär är väl känt sedan länge. Geminiderna är extra gåtfulla, noga räknat är deras ursprung inte helt känt.

    De flesta meteoriter utgörs av grus från kometer. Varje år korsar jorden dessa grusspår och flera gånger om året uppstår då så kallade meteorregn. De kraftig lysande spår som då ritas på natthimlen är vad vi ser, när ofta inte mer än ärtstora gruskorn brinner upp, då de med hög hastighet kommer in jordens övre atmosfär. Ibland är det rester från asteroider som korsar jordens bana.

    Geminidernas ursprung är ännu inte helt klarlagt.

    – De är inte rester från någon komet, förklarar Bill Cooke, astronom på den nordamerikanska rymdstyrelsen - NASA.

    – Geminidernas föräldrar är inte någon komet utan ett underligt stenigt föremål kallat 3200 Phaeton. Men den lämnar inte tillräckligt rymdgrus efter sig för att förklara alla Geminidernas meteoriter.

    – Av alla grusrester som jorden passerar genom under året är Gemindernas med god marginal de massivaste, fortsätter Bill Cooke. Om man lägger ihop allt grus i Geminidernas bälte, så blir det fem till 500 gånger mer än i någon annan meteoritström.

    Enligt NASA kan Phaeton vara en fem kilometers bumling som brutits loss från asteroiden Pallas med en diameter på drygt 500 kilometer.

    Geminiderna når sin höjdpunkt i intensitet den 13 och 14 december och de starkast lysande meteoriterna syns efter midnatt. Meteorregnet ser ut att komma från ett område på himlen mitt emot solen, vilket gör, att de alltid är ovanför horisonten från solens nedgång till dess upgång.

    Geminderna har blivit allt fler med åren. 2009 räknades som mest 140 meteoriter per timme men kanske kan det bli ännu fler i år.

    Tyvärr är utsikterna för en molnfri himmel i Västsverige inte de bästa för den 13 och 14 december. Såväl DMI och YR som SMHI förutspår i bästa fall växlande molnighet.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.