Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Hesham Bahari: Alhambrabreven

    Hesham Bahari manar landsmän i såväl Borås som Beirut att lyssna till förnuftet.

    Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

    Född i Libanon, utbildad av jesuiter i Egypten, för att i dag - som förläggare, översättare och skribent - ha svenska som arbetsverktyg, är Hesham Bahari i sig själv en bro mellan kulturer. Genom förlaget Alhambra har han i mer än 20 år givit ut åtskilliga moderna och klassiska arabiska verk just med ambitionen att bygga broar.

    I Alhambrabreven har Bahari samlat aktuella krönikor och historiska essäer från dessa år.

    Av naturliga skäl blir en sådan samling splittrad men i en tid när ordet arabisk alltför ofta förknippas med ideologiska skägg och självmordsbomber är det en välgärning att lyfta fram den humanistiska arabiska traditionen och dess roll i historien. Inte som passiv bro till antiken utan som en blomstrande kultur vars filosofi, vetenskap och litteratur lade grunden till såväl renässans som upplysning.

    Några plumpar som sticker av mot Baharis bekännelse till förnuft och tolerans är ett spekulativt avsnitt om 11-septemberkonspirationer och hans försvar av en sorts vänner palestinierna inte behöver.

    När han i vrede och förtvivlan ser sitt Libanon våldtaget 2006 håller han ändå fast vid behovet av att bygga de broar som bokstavligt just då faller under israeliska bomber. Långt ifrån att romantisera allt arabiskt menar Bahari att för de flesta araber är fattigdomen och de egna regimerna ett större problem än Israel. Han ser med sorg hur arabvärldens bristande självrannsakan och analys, tillsammans med kolonialismen, lett in i dagens återvändsgränd. I det nya Egypten lämnas böndernas mark till storägare i en anti-jordreform samtidigt som islamismen tränger in i skolböckerna, "McDonalds och moskéhögtalarnas kultur" står som vinnare.

    Mot intoleransen manar han sina landsmän, i Borås som i Beirut, att lyssna till den blinde poeten Abu al-Ala al-Maarri som 700 år före upplysningen skrev: "O bedrägliga inbillning, enbart Förnuftet är vår imam!"