Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Henrik Arnstad skärskådar fascismen

Gyllene gryning, Jobbik, Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna. Över hela Europa vinner nationalistiska partier mark. I sin nya bok "Älskade fascism" varnar Henrik Arnstad för att 2000-talet kan bli ett brunsvart århundrade.

Den 18 mars 2013, är det ett datum för framtidens forskare? Det var dagen då Patrik Ehn och hans politiske sekreterare Daniel Rondslätt tvingades att lämna Sverigedemokraterna. Som anledning uppgav partisekreteraren Björn Söder att Patrik Ehn haft kontakt med det nynazistiska tyska partiet NPD. Händelsen uppmärksammades stort av svenska nyhetsmedier, men har kanske också en plats i historieböckerna. Tanken är svår att slå bort för den som läst journalisten Henrik Arnstads nya bok "Älskade fascism - De svartbruna rörelsernas ideologi och historia".

-När en fascistisk rörelse lämnar den marginella tillvaron händer alltid samma sak. En maktbärande klick inom rörelsen försöker normalisera den och hitta allianser. De försöker tona ner radikaliteten så långt som möjligt utan att överge ideologin. Det typiska är De långa knivarnas natt 1934, när Hitler lät skjuta Ernst Röhm för att näpsa de radikala, säger Henrik Arnstad.

"Skolexempel på fascism"

Arnstad kallar sin bok för vetenskapsjournalistik och har det uttalade ärendet att presentera aktuell forskning för en bredare allmänhet. Han gör samtidigt en redovisning av 1900-talets fascistiska rörelser och ett försök att definiera fascismen som ideologi. Arnstad landar i en definition av fascismen som en ultranationalistisk rörelse med nationens återfödelse som mål. Utifrån den drar han sig inte för att kalla Sverigedemokraterna för ett fascistiskt parti.

-Jag går längre än så, jag menar att de är ett skolexempel på fascism. Rörelsen är sprungen ur den svenska nazismen under mellankrigstiden och skinhead-rörelsen på 1980-talet, säger han.

I sitt avslutande kapitel redogör Henrik Arnstad för samtida politiska rörelser som Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern och inte minst nordiska partier som Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna.

Mörk bild av Europa

Han målar en mörk bild av Europas politiska karta och menar att fascismen har framtiden för sig. 2000-talet riskerar enligt honom att bli "fascismens stora århundrade".

-Den enda ideologi som erbjuder framtidstro i dag är fascismen, och de har ett kärleksbudskap. Fascister förstår inte varför fascismen beskylls för hat, de älskar sitt land.

Henrik Arnstad pekar på de etablerade partiernas ansvar för att erbjuda människor en politik som ger hopp om en bättre framtid. Han menar att de traditionella ideologiernas oförmåga att fånga upp hela befolkningen har bäddat för Sverigedemokraternas framgångar.

-Nu finns det två nya block i svensk politik: ett demokratiskt block och ett fascistiskt block. Vi måste vara beredda på en regering med sossar och moderater därför att det är bättre än en regering som inkluderar fascismen.

I "Älskade fascism" hävdar Henrik Arnstad att begreppet fascism används slarvigt i den svenska debatten. Fascist har blivit ett skällsord som kastas mot såväl kommunister som hårdföra feminister, islamister och högerextremister. Historiskt sett har den svenska fascismen haft ett marginellt inflytande på landets politik, men enligt Henrik Arnstad är de dagarna historia.

-Förr hade vi råd med lyxen att slänga oss med ordet fascist. Nu har vi fascism, de sitter i riksdagen och har ungefär 10 procent av stödet från valmanskåren. När vi använder ordet fascist i dag måste vi mena vad vi säger och veta vad det innebär.

Definition med dubbla ändar

Samtidigt finns en risk i att använda en alltför strikt ideologisk definition av en politisk rörelse. Sverigedemokraterna själva befattar sig inte med begreppet fascism utan skriver i sitt partiprogram att de är ett "socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn". Partiet har förändrats och fortsätter att förändras. Upphör en rörelse att vara problematisk när den faller utanför de ramar som Arnstad ställer upp i sin definition av fascismen?

-Absolut inte, och det kan ju vara ett argument mot en sådan definition. Folk säger kanske "så du försvarar stalinismen när du säger att den inte är fascistisk?". Det gör jag absolut inte. Det finns massor med omoraliska och mordiska ställningstaganden som vi kan ta i vår vardag, men fascism är en specifik ideologisk rörelse som inte ska blandas ihop med allmän omoral och mordiskhet. -Det är poängen med min bok. Ni får kritisera den sönder och samman om ni vill - men ta för fan till er forskningen. Det här är kunskap som vi inte behövde förut, men i dag måste vi veta vad fascismen är.

Är: 45-årig journalist och författare från Stockholm.

Bakgrund: Har arbetat på flera av Sveriges största dagstidningar, samt för Sveriges Television och Sveriges Radio. Är i dag frilansskribent och skriver bland annat i Dagens Nyheter. Har läst historia på Stockholms universitet och förbereder en masteruppsats i historia.

Tidigare verk: Debuterade som författare 1999 med "En liten bok om spel" och har även skrivit de historiska verken "Spelaren Christian Günther" (2006) och "Skyldig till skuld" (2009).

Aktuell: Med boken "Älskade fascism - De svartbruna rörelsernas ideologi och historia", som ges ut på Norstedts förlag.

Kontroverser: Under åren 2006-2009 pågick den så kallade Arnstad-debatten som handlade om Finlands samarbete med Nazityskland under krigsåren 1941-1944. Arnstad har skrivit om debatten i en artikel publicerad i Historisk tidskrift 2010. Arnstad är medproducent till den aktuella radiodokumentären "CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige" där det hävdas att Herbert Tingsten skulle ha haft samröre med CIA. Sändningen av dokumentären sköts upp sedan statsvetaren Olof Petersson kritiserat den forskning som låg till grund för programmet. Dokumentären sänds söndagen den 31 mars.

Mest läst