Den 18 mars 2013, är det ett datum för framtidens forskare? Det var dagen då Patrik Ehn och hans politiske sekreterare Daniel Rondslätt tvingades att lämna Sverigedemokraterna. Som anledning uppgav partisekreteraren Björn Söder att Patrik Ehn haft kontakt med det nynazistiska tyska partiet NPD. Händelsen uppmärksammades stort av svenska nyhetsmedier, men har kanske också en plats i historieböckerna. Tanken är svår att slå bort för den som läst journalisten Henrik Arnstads nya bok "Älskade fascism - De svartbruna rörelsernas ideologi och historia".
Arnstad kallar sin bok för vetenskapsjournalistik och har det uttalade ärendet att presentera aktuell forskning för en bredare allmänhet. Han gör samtidigt en redovisning av 1900-talets fascistiska rörelser och ett försök att definiera fascismen som ideologi. Arnstad landar i en definition av fascismen som en ultranationalistisk rörelse med nationens återfödelse som mål. Utifrån den drar han sig inte för att kalla Sverigedemokraterna för ett fascistiskt parti.
I sitt avslutande kapitel redogör Henrik Arnstad för samtida politiska rörelser som Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern och inte minst nordiska partier som Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna.
Han målar en mörk bild av Europas politiska karta och menar att fascismen har framtiden för sig. 2000-talet riskerar enligt honom att bli "fascismens stora århundrade".
Henrik Arnstad pekar på de etablerade partiernas ansvar för att erbjuda människor en politik som ger hopp om en bättre framtid. Han menar att de traditionella ideologiernas oförmåga att fånga upp hela befolkningen har bäddat för Sverigedemokraternas framgångar.
I "Älskade fascism" hävdar Henrik Arnstad att begreppet fascism används slarvigt i den svenska debatten. Fascist har blivit ett skällsord som kastas mot såväl kommunister som hårdföra feminister, islamister och högerextremister. Historiskt sett har den svenska fascismen haft ett marginellt inflytande på landets politik, men enligt Henrik Arnstad är de dagarna historia.
Samtidigt finns en risk i att använda en alltför strikt ideologisk definition av en politisk rörelse. Sverigedemokraterna själva befattar sig inte med begreppet fascism utan skriver i sitt partiprogram att de är ett "socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn". Partiet har förändrats och fortsätter att förändras. Upphör en rörelse att vara problematisk när den faller utanför de ramar som Arnstad ställer upp i sin definition av fascismen?
Är: 45-årig journalist och författare från Stockholm.
Bakgrund: Har arbetat på flera av Sveriges största dagstidningar, samt för Sveriges Television och Sveriges Radio. Är i dag frilansskribent och skriver bland annat i Dagens Nyheter. Har läst historia på Stockholms universitet och förbereder en masteruppsats i historia.
Tidigare verk: Debuterade som författare 1999 med "En liten bok om spel" och har även skrivit de historiska verken "Spelaren Christian Günther" (2006) och "Skyldig till skuld" (2009).
Aktuell: Med boken "Älskade fascism - De svartbruna rörelsernas ideologi och historia", som ges ut på Norstedts förlag.
Kontroverser: Under åren 2006-2009 pågick den så kallade Arnstad-debatten som handlade om Finlands samarbete med Nazityskland under krigsåren 1941-1944. Arnstad har skrivit om debatten i en artikel publicerad i Historisk tidskrift 2010. Arnstad är medproducent till den aktuella radiodokumentären "CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige" där det hävdas att Herbert Tingsten skulle ha haft samröre med CIA. Sändningen av dokumentären sköts upp sedan statsvetaren Olof Petersson kritiserat den forskning som låg till grund för programmet. Dokumentären sänds söndagen den 31 mars.
