Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Cissi Welin

"Hen kommer att fastna den här gången"

Göteborg Hur böjs det? Varför införs det? Duger inte de ord vi redan har? Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för SAOL, svarar på frågor om det nya pronomenet.

Ett nytt "hen-krig" bröt ut i kommentarsfältet när GP delade nyheten om att "hen" skulle läggas in i Svenska Akademiens Ordlista nästa år. Här blandas jubel, upprörda fördömanden, motargument och frågor om hur ordet egentligen ska användas.

Nu får Sven-Göran Malmgren svara på kommentarerna.

En del tycker att ordet inte lämpligt eftersom det betyder höna på engelska. Är det något ni tar hänsyn till?

– Nej. Det finns jättemycket ord som överensstämmer med ord från andra språk, det är inget argument för att inte använda dem i svenskan.

Ett annat argument som framförts av våra läsare är att det redan finns adekvata alternativ för formuleringar där man inte vet könet på personen som beskrivs. Hur tänker ni kring det?

– Det stämmer, men de är ofta krångliga. "Han eller hon" blir för långt, "vederbörande" är inte roligt att använda i vanligt tal. Vi ser ingen anledning till att inte lägga till ett enklare alternativ.

En del har kommenterat att detta är ett sätt att radera ut könsskillnader. Vad tycker ni om det?

– Absolut inte. Det är ett komplement till "han" och "hon" och ska användas dels när man inte vet könet på personen som omnämns och dels när det handlar om någon som inte definierar sig som varken man eller kvinna. Det är där vi ser att det fyller ett behov.

Någon i vårt kommentarsfält har skrivit att det ska användas om barn, förälder och partner. Stämmer det?

– Om man inte vet vem av föräldrarna det rör sig om, könet på barnet eller partnern.

Hur ska pronomenet böjas?

– Det blir "hens" när det uttrycker ägande och "hen" som objektpronomen. Det böjs även som "henom" ibland, det blir lite förvirrande.

Finns det någon motsvarighet till "hen" på andra språk?

– Ja, till exempel finns "hän" som ett könsneutralt pronomen i finskan och det har inte varit något problem. Det har gjorts forskning på huruvida detta påverkar hur människor tänker på kön. Det finns forskning som stödjer båda ståndpunkterna. Det är som att man säger att eskimåer har flera ord för snö, innebär det att de uppfattar snö på ett annat sätt? Det vet man inte.

Ordet "hen" lanserades redan på 1960-talet, men fastnade aldrig. Kan det försvinna lika snabbt den här gången?

– Vi tror att "hen" kommer att fastna den här gången. Tidigare användes det inte om människor som inte vill definiera sig som varken män eller kvinnor. Det är skillnaden. Dessutom har nu flera kulturpersonligheter engagerat sig och använt ordet vilket har hjälpt till att etablera det. Att vi lägger till det i ordlistan kommer också bidra till att göra det mer legitimt. Men visst, om det skulle falla ur bruk så tar vi bara bort det inför nästa upplaga.

Använder du "hen"?

– Nej inte än, alla är inte lika snabba. Men det kanske jag börjar göra.

Mest läst