Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Vi menar inte att Göteborgs Hamns utbyggnad ska behöva stoppas men att hamnen behöver ta ett tydligt ansvar för att skydda och restaurera ålgräsbestånden i Rivö fjord. Vi hoppas och tror att frågan om ett rikt och levande hav är viktig för alla, skriver Havs- och vattenmyndigheten. Bild: Bild: Eduardo Infantes

Havets barnkammare hotas av Göteborgs Hamn

Debatt Göteborgs Hamn vill expandera västerut i Göta älvs mynning. Men då måste hamnen ta ett tydligt ansvar för att skydda och restaurera ålgräset i Rivö fjord, skriver Björn Risinger och Björn Sjöberg, Havs- och vattenmyndigheten.

Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med avgörande betydelse för jobb och näringsliv i Västsverige. För att upprätthålla sin konkurrenskraft och öka sin kapacitet planerar hamnen att expandera västerut i Göta älvs mynning, kring Arendal och Risholmen. Första steget innebär en utfyllnad där två hektar ålgräsängar på havsbotten försvinner.

Har detta någon betydelse? Ska vi ens bry oss?

Ja, menar vi på Havs- och vattenmyndigheten. Ålgräs och andra sorters sjögräs är synnerligen bra på att leverera ekosystemtjänster, det vill säga de nyttor som naturen ger oss människor. Dessa havets dolda ängar räknas till de mest värdefulla ekosystemen på jorden.

Ålgräsängar ökar den biologiska mångfalden och är barnkammare för flera av våra viktigaste fiskarter som ål, torsk och vitling. Bland ålgräsets täta skott finns mat och skydd. Ålgräset tar hand om näringsämnen och motverkar övergödning, det binder partiklar och förbättrar vattenkvaliteten, det skyddar stränder mot erosion, det binder upp kol i havsbotten och fungerar därigenom som en buffert mot våra koldioxidutsläpp. Det fulla värdet av dessa ekosystemtjänster är svårt eller omöjligt att skatta.

Förlusten av två hektar ålgräsängar (ungefär lika stort som tre fotbollsplaner) i Göteborgs Hamn måste ses i ett större perspektiv. Utbyggnaden av staden har lett till att ålgräsängar har försvunnit under lång tid och nu hotas merparten av det ålgräs som finns kvar i älvmynningen.

Lika hotade som korallrev och regnskog

På global nivå försvinner sjögräsängar i samma takt som korallrev och regnskog. Utmed Bohuskusten har utbredningen av ålgräs minskat med 60 procent mellan år 1980 och 2000. Anledningarna är framförallt övergödning i kombination med de ingrepp i grunda vikar som sker i takt med att kustzonen exploateras, exempelvis utfyllnader, bryggor och muddringar. Även om det oftast bara är små partier som försvinner vid varje tillfälle är det lätt att missa helheten när man ser varje projekt för sig.

Om ålgräset inte skyddas från fortsatt exploatering kan vi gå miste om dess ekosystemtjänster och förlora ålgräsets möjlighet att återhämta sig. Trots flera insatser mot övergödning i våra kustvatten har vi ännu inte kunnat se någon naturlig återhämtning av ålgräsängar. Ett allt för omfattande fiske har vänt upp och ned på näringsväven, det vill säga de sammanvävda näringskedjorna i ett ekosystem. I dag saknas exempelvis de små kräftdjur som frigör ålgräset från kvävande algväxt. Vattenkvaliteten är försämrad, på grund av utsläpp av miljögifter, övergödning, erosion och förlust av buffrande våtmarker. Så visst kan även två hektar med ålgräsängar ha betydelse.

Behöver ta ett tydligt ansvar

Vi menar inte att hamnens utbyggnad ska behöva stoppas men att hamnen behöver ta ett tydligt ansvar för att skydda och restaurera ålgräsbestånden i Rivöfjord. Vi hoppas och tror att frågan om ett rikt och levande hav är viktig för alla. Det är dags att vi i Sverige börjar återskapa de ängar som förloras. Inte bara i Göteborgs hamn utan längs hela vår kust.

EU har nyligen startat initiativet No Net Loss (inga nettoförluster) som syftar till att kompensera för de förluster av värdefull natur som inte går att förebygga genom reglering och skyddsåtgärder. Utfyllnad av grunda bottnar är ett bra exempel på när sådan kompensation kan vara nödvändig. Men, i Sverige har kompensation av ålgräs inte kommit igång än.

En vanlig kritik mot att återplantera ålgräs är att det är svårt att få det att växa bra på ett nytt ställe. Andra länder visar att det kan fungera i praktiken. I flera amerikanska stater, exempelvis Kalifornien, Maryland och Virginia, har man under decennier kompenserat för ålgräsförluster. Där ansvarar hamnar och andra verksamhetsutövare för att plantera ut ålgräs och få ängarna att växa innan man får tillstånd att påverka befintliga ängar. Överkompensation är obligatorisk för att vara säker på att nettoförluster inte uppstår.

Fungerande metoder finns

Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram fungerande metoder för att transplantera ålgräs i Bohuslän. Baserat på dessa försök skulle kostnaden för att återplantera ålgräset som försvinner vid Göteborgs hamns utbyggnad motsvara några promille av anläggningskostnaderna. Det tycker vi att det kan vara värt.

I en tid när trycket på havsmiljön är stort och svåra effekter av klimatförändringar och havsförsurning lurar runt hörnet är det dags att lyfta blicken. Historien har lärt oss att samhället tjänar på att tänka efter före – när ekologiska tröskelvärden passerats kan det vara för sent.

Vi menar att stora som små aktörer nu måste ta ett större ansvar. Det är hög tid att bättre värna om havets barnkammare.

Björn Risinger

generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten

Björn Sjöberg

avdelningschef Havs- och vattenmyndigheten

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst