Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Skräp(m)ätare. På Västkusten används stormfågeln för att bedöma hur skräpigt vattnet är. Fler än nio av tio fåglar har plast i magen, skriver Daniel Hansson, forskare i oceanografi.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Havet kvävs sakta ihjäl av dina sopor

    Få känner till att Nordsjön är ett av världens skräpigaste hav. Majoriteten av skräpet är plast. Varje gång du tar en kallsup om sommaren sväljer du plastpartiklar. Behöver du verkligen den där engångsmuggen eller plastpåsen? frågar Daniel Hansson, forskare i oceanografi vid Göteborgs universitet.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Skräp i havet är ett allt ökande problem. Varje år dumpas, medvetet eller omedvetet, 6,5 miljoner ton skräp i havet. Cirka 80 procent av skräpet sköljs eller blåser till havs från land. Fartygen står bara för en liten del av nedskräpningen.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Många har hört talas om och förfärats av de flytande kontinenterna av skräp i Stilla havet. Men få känner till att samma problem finns i våra hav här hemma. Ett av de skräpigaste haven i världen är Nordsjön. Därifrån följer avfallet med havsströmmarna till Skagerrak och Kattegatt.

    Alla som varit i skärgården har sett de fruktansvärt nedskräpade stränderna. Nästan 500 ton skräp spolas upp längs Bohuskusten varje år. Det motsvarar över två kilo skräp per meter kust. Kommunerna i Bohuslän betalar årligen miljonbelopp för att städa stränderna.

    Svälter och dödar djur

    Trots att vi bara tillverkat plast sedan 1940-talet är majoriteten av skräpet i havet av plast. Baserat primärt på fossila bränslen är plast inte ett naturligt ämne och kan heller inte tas om hand av naturen. Över 300 miljoner ton plast tillverkas varje år, vilket är mer än mängden kött. Allt fler produkter tillverkas av plast.

    I havet är plast inte bara ett estetiskt problem, det svälter och dödar också många djur. De riskerar att äta en bit plast som kan fastna i mag- och tarmkanalerna, vilket leder till uttorkning, svält och död. På Västkusten används stormfågeln för att bedöma hur skräpigt vattnet är. Fler än nio av tio fåglar har plast i magen. Det är självklart inte acceptabelt, men för Nordsjöområdet är det låga siffror. Mängden plast en genomsnittlig fågel har i magen skulle motsvara om du åt ett mellanmål av plast varje dag.

    Plasten kvar i evighet

    Eftersom nedbrytningstiden för plastprodukter är otroligt lång finns fortfarande all plast som någonsin tillverkats kvar, med mindre att den bränts. Nedbrytningen för en cigarettfimp tar 25 år, en engångsblöja behöver en människas livstid för att brytas ner, och PET-flaskor tar upp till 15 generationer för att försvinna. Sakta faller plasten sönder i allt mindre plastbitar, men det förblir plast.

    Drar till sig gifter

    Varje gång du tar en kallsup om sommaren sväljer du plastpartiklar, och när du tvättar din fleecetröja lossnar tusentals plastpartiklar. Dessa kan inte tas bort i reningsverken.

    Förutom kemikalierna i själva plasten fastnar andra miljögifter på de små plastpartiklarna. Koncentrationerna av starkt cancerframkallande och hormonstörande ämnen kan vara tusentals gånger högre på plastpartikeln än i själva vattenmassan. Dessa partiklar äts av bland annat musslor och fiskar, hos vilka gifterna lagras i fettvävnaden.

    Risken för ansamling av gifter uppåt i näringskedjan är stor. Högst upp står du.

    Plast skadar inte bara miljön och djuren i havet, på sikt förstör det också för dig, din familj och vänner. Kostnaderna ökar när stränderna måste rengöras oftare och när fartygstrafiken riskerar svåra olyckor för att plast fastnar i propellrar och kylvattenintag. Även människoliv står på spel.

    Kustbygden är beroende av turister för inkomster, men ingen vill semestra på en sophög. Färre turister innebär uteblivna intäkter för kommun och stat och färre jobb.

    Enkelt bidra till miljön

    Ta rätt hand om ditt skräp och plast, låta inte naturen göra det åt dig – för det kan den inte. Behöver du verkligen en plastpåse eller engångsmugg, som du använder i två minuter, men som tar hundratals år att bryta ner i naturen? Är det ett arv du vill lämna?

    Genom att använda soptunnor och lämna tillbaka all plast till återvinning, kan du med små och enkla medel bidra till en bättre havsmiljö. Det tjänar vi alla på i längden.

    Daniel Hansson

    forskare i oceanografi vid Göteborgs universitet