Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Haven fylls med plast, fyll inte på med mer!

Vi vet att det är extremt svårt att rensa havet från befintligt skräp. Skräpet måste därför stoppas vid källan, så att säga. Det är du och dina insatser kommer in. Sortera ut de produkter som innehåller plastpartiklar ur ditt badrum, för din egen hälsas skull och för miljön, skriver Catrine Olsson.

En ö i Stilla havet. Ett hem för häckande albatrosser. Havet sträcker sig milsvitt omkring. På stränderna är det liv och rörelse. De halvgamla ungarna håller precis på att släppa sina dun. Snart är de flygfärdiga. Tiden har sin gång, naturen har sin gång. Allt är gott.

En liten hög av grått dun fångar din uppmärksamhet. Skelettdelar skymtar fram. Och något färgglatt. Flera färgglada föremål. När så hela bilden klarnar ser du en död fågelunge med plastbitar i mitten av högen. Där magsäcken funnits. Med en gång framträder även de andra små duniga högarna. Döda ungar som matats med plast av sina föräldrar. Detta talar sitt tydliga språk. Havet är förorenat och det är den situationen vi ser. På ön Midway har fotografen Chris Jordan filmat hur det ser ut just nu.

Vi har hört det förut. Plast som skräp är hälsovådligt för djur och natur. Andra exempel är stormfåglar i Nordsjön där 94 procent av alla fåglar hade plast i magen (OSPAR commission 2010). I en nyligen utförd studie i Skottland av Murray och Cowie (2011) hittades plast i 83 procent av de trålfångade havskräftorna. Då är det lätt att dra slutsatsen att även andra marina djur får i sig plast.

Och detta är ändå synbar plast som skapar sådan tragedi. Vi har ett än större problem i och med de mikroplaster som sprids ut i haven. En av orsakerna till mikroplasternas spridning kommer från hushållens avlopp.

Vi vet att fiskar och andra djur tar upp mikroplast som om det vore plankton, basfödan i den marina näringskedjan. Plasten går sedan inte att bryta ner. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Raklödder till fiskarna – om skräp i havet – källor, problem och lösningar kan plasten, förutom att det är fel sorts föda, dessutom innehålla miljögifter. Konsekvensen blir att de enskilda djuren men också arten skadas och kanske utrotas. I förlängningen påverkar det alla djur, havslivet dör och människans livsvillkor förändras drastiskt. Därför måste vi upphöra med att sprida plast i naturen och i haven. Åtgärder kan sättas in på olika sätt. Frågan är här vad den enskilda människan kan göra…

Bristfällig kunskap

I en stickprovsundersökning som gjordes i Göteborg, Stockholm och Uppsala i september i år fann man i varje affär produkter med tillsatta plastpartiklar. Det kunde gälla skrubbkrämer, foundation, mascara, läppbalsam men även tandkräm, duschkräm, rakgel och deodorant.

Hos den vanliga konsumenten har kunskapen om mikroplaster hittills inte varit så stor. Den enskilde har därför inte kunnat göra något åt det. Syntetiska plagg, främst fleece, släpper ifrån sig partiklar i tvätten. Skönhetsprodukter innehåller ofta ingredienser ofta i form av mikroplastpartiklar. Partiklarna passerar genom reningsverken och sprids sedan med havsströmmarna långt bort från hemmakusten.

Du kan minska utsläppen genom att inte tvätta syntetplagg så ofta. Många kläder, inklusive fleece, mår bäst av att vädras och fläckar kan lätt tas bort med fuktig trasa.

Innehållsförteckning

När det gäller badrumsprodukter med tillsatta mikroplaster ska du leta efter följande benämningar i innehållsförteckningen:

polyeten (PE)

polyetentereftalat (PET)

polypropylen (PP)

polyvinylklorid (PVC)

polystyren (PS)

polyvinylacetat (PVAc)

polymetyl-metakrylat, (PMMA)

polytetrafluoroetylen (PTFE)

Hittar du en sådan ingrediens, välj en annan produkt.

Du kan också engagera dig genom att gå med i en förening som värnar naturen. Du kan använda ditt demokratiska medbestämmande i olika frågor. Till exempel kan du arbeta för att den svenska regeringen ska lägga mer resurser på havsmiljön och forskning på miljökonsekvenser.

Behövs forskning

I dag lägger den svenska staten mindre än en procent av budgeten på miljön. Med tanke på hur lite vi vet om olika ämnens omlopp i ekosystemen så är det för lite pengar. Minst en procent av statens utgifter borde gå till miljöbudgeten, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande och menar att det händer så mycket så fort på miljöområdet att svenska myndigheter bör vara snabbare med att agera. Men då behövs bra beslutsunderlag och för det behövs forskning. Vilket kostar pengar.

Vi vet att det är extremt svårt att rensa havet från befintligt skräp. Skräpet måste därför stoppas vid källan, så att säga. Det är du och dina insatser kommer in. Sortera ut de produkter som innehåller plastpartiklar ur ditt badrum, för din egen hälsas skull och för miljön.

Det finns massvis av bra varor som inte innehåller skräp. Genom att vi är många som uppmärksammar problemet kan vi också påverka vilka produkter som erbjuds på marknaden. Kan vi sprida kunskapen om mikropartiklar kommer också producenterna att hänga på och erbjuda bättre produkter.

För både du och jag vill ha kvar den biologiska mångfalden, både du och jag vill kunna njuta av det vackra ursprungliga omkring oss. Din insats räknas!

Catrine Olsson

lärarstuderande, Göteborgs universitet

Bild - 2
Catrine Olsson, lärarstuderande, Göteborgs universitet
Mest läst