Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Lisa Thanner

Han har stora planer för hamnen

Ekonomi Efter årsskiftet började arbetet på allvar med vad som i slutändandan ska bli en enorm logistikpark i anslutning till Göteborgs hamn. Där tänker Magnus Kårestedt att 2 000 göteborgare ska arbeta om knappt tio år.

Berätta om planerna?

– Sedan tidigare har vi 24 dagliga järnvägspendlar till torrhamnar runt om i Sverige. Nu kommer det att finnas ett stort område för importlager tio minuter från kajkanten och intresset för hamnnära logistik är stort. Importvaror kan lagras nära hamnen och sedan distribueras till kunderna. Det blir ett jättelyft som gör att vi kan fortsätta växa och serva industrin med kopplingar till världen. Allt handlar om att stärka godsnavet. Göteborg är Skandinaviens största hamn och vi konkurrerar med Hamburg, Rotterdam och andra europeiska storhamnar.

Vad kommer att finnas? Vilka ska arbeta där?

– Det kommer att vara lagerlokaler där du kan docka in en container, ta in godset, butikspacka och distribuera ut. Det blir mycket köra truck, plocka och ordna finlogistik. DHL, Schenker och den typen av logistikföretag, även om det såklart blir många andra, mindre aktörer också.

Ni ska också bygga en ny hamndel?

– Just nu har vi kapacitet att kunna öka ganska mycket utan att bygga något nytt, men man måste alltid ligga i framkant. Vi kommer att bygga en ny hamndel i Arendalsviken med de muddermassor som uppstår när vi muddrar Göta Älv för att hålla farledsdjupet. Istället för att deponera de massorna på land lägger vi de i viken tills den är full och sen bygger vi en ny terminal ovanpå det.

Vad ska ni ha den till?

– Det vet vi inte riktigt än. Den blir klar om bortåt tio år och vi får se då vad det finns för efterfrågan, storlek på fartyg och sådana saker. Men någon form av godshantering, troligen för Europa-trafik.

Under 2015 har bilexporten nått nivåer vi inte sett sedan före finanskrisen. Vad betyder det för hamnen?

– Naturligtvis att bilhanteringen ökar, men också att vi hanterar fler komponenter och produkter till bilindustrin. Det skapar underlag för att Volvo kan känna sig trygga med att det finns trafik till världens alla hörn där de har sina kunder. Sen är det rent allmänt väldigt kul att Volvo går bra, det smittar av sig på väldigt många andra verksamheter. Bilhanteringen ökade med nästan 30 procent under 2015.

Du själv då – vad gör du när du inte åker båt med GP?

– Jag har ett väldigt varierande jobb vilket är jättekul, det innehåller allt. Jag jobbar mot politiken för att vi ska få rätt förutsättningar och där har vi en bra dialog. Sen handlar mycket om att få bra infrastruktur och få hit fler fartygslinjer, men också ledningsfrågor, marknadsutveckling och kundkontakter. Jag lägger en del tid i Asien där de stora rederierna finns, kunskapen om Sverige och Skandinavien inte alltid är jättestor. Då gäller det att visa på den potential som finns här.

Under 2015 ökade antalet intrång på hamnområdet dramatiskt och 138 personer, eller migranter, överlämnades till polisen. Hur har det påverkat?

– För det första är det är tragiskt. Det handlar om desperata människor som vill ta sig till England för att söka lyckan i Londons arbetsliv och man offrar liv och lem för att ta sig dit. Vi har byggt ett omfattande säkerhetssystem, bland annat ett tre meter högt elstängsel med taggtråd ovanpå som är ganska svårforcerat. Ändå har många lyckats ta sig över, så på insidan har vi fler vakter, hundar och värmekameror. Under en period hade vi intrång varje natt, men vi tror inte att speciellt många har lyckats ta sig till England. I grunden handlar det ju om ett rop på hjälp.

Ganska nyligen berättade du att ni letar ingenjörer bland flyktingar som kommer till Sverige. Hur går det?

– Eftersom vi ska bygga väldigt mycket så har vi ett stort behov av anläggningsingenjörer, vilket har visat sig svårt att hitta. Jag såg en möjlighet i att det kommer mycket människor från Syrien, varav många välutbildade ingenjörer. De behöver jobb och vi behöver kompetens. Det har dock inte visat sig vara helt lätt, med många juridiska och administrativa barriärer, men vi hoppas fortfarande på den vägen. Det blir också ett praktiskt mångfaldsarbete där vi kan få in perspektiv från andra kulturer. Det går lite för trögt i Sverige tycker jag. Det borde vara lättare att kunna komma in och få en praktikplats till exempel.

Avslutningsvis så har omvärldsläget medfört att röster höjts om att det saknas militär kapacitet att skydda hamnen och farlederna här. Är det något du har synpunkter på?

– Det är det och det lägger jag kraft på. Vid oljepiren här borta kommer hälften av all råolja in i landet ungefär en tredjedel av landets export går härifrån. Vid en förhöjd hotbild finns ingen kapacitet att titta på ubåtar eller annan undervattensverksamhet. Jag är glad att vi har militär vid Käringberget, men att tillföra undervattenskapacitet är verkligen en viktig fråga som jag skriver under på. Sverige klarar inte av att hålla för många skyddsobjekt idag. Det främsta hotet är terrorism. Om något skulle hända så blir konsekvenserna enorma.

Ålder: 54 år

Bor: Villa i Öjersjö.Gör: Vd Göteborgs Hamn.Bakgrund: Född i Guldheden, uppväxt i Partille. Försäljningschef för Snöland i Alingsås i slutet av 80-talet. Marknadsassistent och marknadschef för Svenska exportrådet 1990-1994. Därefter marknadschef för OK syd-väst fram till 1996, då han blev vd för Uponor. Headhuntad till hamnen 2003.

Monsterbåtarna

Det har varit ett enormt intresse och jag tror att hamnen och sjöfart ligger i göteborgarnas dna. Dels finns en viss magi i att världens största containerfartyg kommer hit, dels tror jag det innebär en viss stolthet för göteborgarna som ju faktiskt äger hamnen tillsammans.

Första kryssningen

Min fru fyllde 50 nyligen och då var vi ute och kryssade en vecka, från Florida och ut i övärlden. Jag har väl ärligt talat varit lite skeptisk till det, men det var riktigt trevligt. Jag tycker det är otroligt fascinerande att snorkla och kolla på korallfiskar så det var en toppenresa.

Landkrabbe-stämpeln

Det var väldigt mycket snack om det när jag tillträdde. Historiskt har man ofta tagit sjökaptener och liknande, men en hamn handlar lika mycket om landlogistik, industri- och organisationsfrågor som sjöfart. I första intervjun med GP fick jag frågor om styrbord och babord. Så långt var jag ju med, men jag är ju ingen nautiker.

Mest läst