Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

EU:s gamla utsläppsmål är inte längre tillräckligt utmanande för att stimulera till en strukturell förändring av den europeiska ekonomin, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Lars Alexi

Höjda klimatmål skapar jobb och god ekonomi

Debatt Att skruva upp det nuvarande målet att minska koldioxidutsläppen från 20 till 30 procent till år 2020, oberoende av vad resten av världen gör när det gäller klimatpolitiken, skulle vara en värdefull insats för att återuppliva den europeiska ekonomin, skriver Europaparlamentariker Lena Ek (C).

Alltför ofta beskrivs insatser för att mildra klimatförändringarna som en avvägning mellan ekonomi och miljö. Begrepp som ”bördefördelning” har länge varit vanligt förekommande i debatten och insatser för klimatet beskrivs regelbundet som en kostnad. Men samtidigt som den finansiella krisen har sänkt kostnaderna för ambitiösa miljömål så visar ekonomisk forskning att en grön omställning i själva verket skulle bära med sig enorma ekonomiska fördelar. I Bryssel pågår just nu en debatt om EU:s klimatmål. EU står vid ett vägskäl. Med enkla medel kan vi fatta beslut som förenar Europas ekonomiska och miljömässiga intressen.

Att öka det nuvarande utsläppsmålet från 20 till 30 procent till år 2020, oberoende av vad resten av världen gör när det gäller klimatpolitiken, skulle vara en värdefull insats för att återuppliva den europeiska ekonomin. Europas klimatpolitiska insatser främjar nämligen investeringar. Därmed skapas dynamiska effekter som snabbar på innovationstakten i den europeiska ekonomin. Extra tydligt blir det när de nya investeringarna kanaliseras till ny teknik som förnybar energi och avancerade materialkonstruktioner. Utvecklingen medför i sin tur ökad konkurrenskraft och sporrar den ekonomiska tillväxten. Investerarnas förväntningar förbättras och därmed förmås ytterligare investeringar. Höjda mål blir en katalysator för ekonomin.

Detta är slutsatser som också dras i en ny forskningsrapport från det prestigefyllda Potsdam Institute for Climate Impact Research. Rapporten behandlar effekten på Europas tillväxt av en högre ambitionsnivå gällande klimatmålen. Under det kommande decenniet skulle storleken på EU:s ekonomi öka avsevärt – med upp till fem procent fram till 2020. I konkreta siffror skulle ambitiösare mål kunna leda till sex miljoner nya arbetstillfällen, en höjd tillväxt på 0,6 procent per år och en ökning av BNP på upp till 800 miljarder euro fram till 2020.

I dag är EU:s mål att koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent till år 2020, men den ambitionsnivån är för låg. Den finansiella krisen har redan sänkt utsläppen av växthusgaser i Europa så mycket att vi ser ut att kunna nå målet på 20 procent med lätthet. När vi antog målet på 20 procent i klimatpaketet 2008 räknade man med investeringskostnader på en nivå motsvarande vad som i dag skulle krävas för ett mål runt 30 procent. Efter krisen har utsläppen redan minskat så mycket att knappast några ytterligare investeringar ser ut att behövas för att nå målen innan 2020. Det gamla målet är därför inte längre tillräckligt utmanande för att stimulera till en strukturell förändring av den europeiska ekonomin.

Samtidig är EU:s långsiktiga mål att utsläppen ska minska med 80-95 procent fram till 2050. För att nå detta behöver vi bindande ambitiösa delmål som skapar stabilitet och förutsebarhet för företag på den europeiska marknaden. EU-kommissionens utredning har visat att det kommer att krävas investeringar tidigt för att undvika stora onödiga kostnader längre fram. De menar att det mest ekonomiska vore ett mål på 25 procent. Annars riskerar vi en situation där stora dyra investeringar görs i fossila bränslen som sedan måste avvecklas i förtid, med höjda elpriser och stora kostnader för Europas skattebetalare som följd.

Trots detta föreslår kommissionen att man ska hålla fast vid målet om 20 procent, i strid med sin egen ekonomiska kalkyl. Som liberalernas förhandlare i Industriutskottet i Europaparlamentet arbetar jag i stället för att höja EU:s ambitioner till 30 procent. Det är nu hög tid att även finansdepartementet på hemmaplan börjar att göra detta. Det finns mycket pengar att tjäna på höjda europeiska klimatambitioner. Med rätt insatser har vi nu alla möjligheter att skapa en bred allians i EU för tillväxt, för jobb och för miljön.

Lena Ek (C)

Europaparlamentariker och liberalernas gruppledare i Industri-, forsknings- och energiutskottet.

Bild - 2
Mest läst