Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Höjd hyra bakom Stenaflytt

Det var hotet om kraftigt ökad hyra som fick Stena Line att lämna Masthuggskajen, säger vd:n Carl-Johan Hagman. - Vi har förhandlat med ryggen mot väggen.

De senaste fyra åren har Stena Lines färjeverksamhet runt om i världen samlat på sig förluster på närmare en miljard kronor. Det blev en viktig ingrediens i det förhandlingsspel som ledde till att Danmarkstrafiken lämnar Masthuggskajen från 2020.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Jag är ansvarig för att återställa lönsamhet i bolaget, och med de kostnadsindikationer vi fått så blir en konsolidering till Majnabbe den naturliga lösningen, säger Stena Lines vd Carl-Johan Hagman.

Hur mycket sparar ni på flytten?

- Det är ingen besparing alls. Vi stod inför rätt väsentliga ökningar. Nu har vi hittat en lösning där ökningarna inte blev så stora som de ursprungligen kunde ha blivit.

Hamnen ville ha mer betalt, alltså?

- Ja. Ja. Och i den ekonomiska situation som Stena Line är i, där vi av många olika skäl sliter med vår lönsamhet – att då få den ökade bördan, med ökade kostnader i Göteborg också, tvingade oss till den här lösningen.

Det låter som att ni känner er lite borttvingade från Masthuggskajen?

- Jag kanske inte vill använda de orden, men det har varit en förhandling under en längre period och vi har förhandlat med ryggen mot väggen. Vi har ett avtal som upphörde och för att få en förlängning av det avtalet så kunde vi inte acceptera hur höga prisökningar som helst. Och det ledde fram till detta resultat.

Göteborgs hamns vd Magnus Kårestedt ger delvis en annan bild av vad som hände vid förhandlingsbordet.

- Staden vill ju komma ned till vattnet den vägen och därför fick vi försöka hitta lösningar som gjorde att man kan balansera stadens, Stenas och hamnens intresse.

Han säger att det aldrig var något alternativ att skriva ett längre kontrakt med Stena på Masthuggkajen, eftersom stadsutveckling ska ske i området.

- Kanske inte så snabbt som inom fem år, men inte så lång tid bort heller. Staden ville ha till ett kortare avtal, och därför fick vi försöka hitta ett alternativ ganska snabbt.

Med ett avtal fram till utgången av 2019 har Göteborgs hamn och Stena Line sex år på sig att komma fram till hur man ska organisera trafiken till Tyskland och Danmark i Majnabbe.

- Det borde gå att lösa, men det är mycket kvar att titta över, både när det gäller anlöpsmönster och trafikströmmar, säger Magnus Kårestedt.

Och för resenärerna kan Majnabbe vara ett bra alternativ, tror Carl-Johan Hagman. Det ligger inte så långt bort att det kommer att bli någon dramatisk förändring för resenärerna.

Men samtidigt är han tydlig med att man från Stenas sida hellre sett att staden vill ha kvar Danmarkstrafiken centralt.

- Vi hade gärna sett att vi var en del av utvecklingen av Järntorget och att man kunde gjort bryggan mellan Järntorget och Danmarksterminalen till någonting som var attraktivt för staden, säger han.

När färjorna flyttar försvinner också en del av livet i hamnen. Stadens karaktär förändras.

- Som privatperson kan jag tycka att döda hamnar går tretton på dussinet i Europa. Att ha levande sjöfart är någonting positivt både ur ett miljöperspektiv och ur ett stadskaraktärsperspektiv. Men det är en personlig uppfattning. Vi får rätta oss efter det man vill från stadens och hamnens sida.

Omkring 230 000 fraktenheter och 1,6 miljoner passagerare åker varje år med Stena Lines färjor till och från Göteborg. Enligt Göteborgs hamn bidrar verksamheten årligen med 710 miljoner kronor i turistekonomisk omsättning för Västsverige.

Fakta: Stena Line

Stena Line, som är en del av Stenakoncernen, driver färjetrafik på nio länder. Koncernen, som har 38 fartyg som fraktar passagerare och lastbilar, omsatte 10,4 miljarder kronor och gjorde en förlust på 256 miljoner 2012.

De senaste fyra åren har Stenas färjeverksamhet gått med totalt närmare en miljard kronor i förlust. För en månad sedan kommunicerade bolaget att man måste spara 1 till 1,5 miljarder kronor till 2015.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.