Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Fler högskoleplatser löser inte den ojämna tillgången på kvalitet. I stället bör resurserna gå till kvalitetssatsningar så att all högskoleutbildning håller hög kvalitet. Då räcker inte de 250 miljoner som högskoleministern har aviserat, det behövs miljarder, skriver Saco. Bild: Bild: Ulf Bšrjesson

Hög kvalitet viktigare än fler högskoleplatser

Debatt Regeringen fortsätter satsa på fler platser i högskolan. Det håller inte. Det som behövs första av allt är kraftiga kvalitetssatsningar. Det visar vår nya rapport, skriver bland andra Göran Arrius, Saco.

Olika högskolor har olika hög kvalitet och studenter från studieovana miljöer får den sämsta kvaliteten. Riksdagen bör säga nej till regeringens förslag om ytterligare 14 300 utbildningsplatser och i stället lägga tillgängliga resurser på att stärka högskolans kvalitet. Högskolan bör inte byggas ut med fler platser förrän alla utbildningar håller hög kvalitet.

Ny rapport förordar högre kvalitet

I dag publicerar därför Saco en rapport om högskolekvalitet och inkomster som ger argument för kvalitetssatsningar i högskolan. Rapporten visar att studenter som har högskoleutbildade föräldrar läser i större utsträckning på högskolor med hög kvalitet medan studenter som inte har högskoleutbildade föräldrar läser på lärosäten med lägre kvalitet. Detta uppmärksammas sällan. Regeringen fortsätter satsa på fler platser. Det håller inte. Det som behövs är kraftiga kvalitetssatsningar.

Rapporten granskar sambandet mellan högskolans kvalitet och studenternas inkomster efter utbildningen. Kvalitetsmåtten är andelen forskarutbildade lärare, betygsnivån hos medstudenterna och antal lärare per högskolestudent. Den jämför om inkomsterna efter utbildningen skiljer sig åt mellan studenter som har gått på högskolor av olika kvalitet.

Den beskrivande statistiken visar att betygen från gymnasiet är högre bland studenter som har läst på högskolor med högst kvalitet jämfört med dem som läst på högskolor med lägst kvalitet. I den högsta kvalitetsgruppen har 43 procent av studenterna minst en högskoleutbildad förälder jämfört med 19 procent i den lägsta kvalitetsgruppen. I den högsta kvalitetsgruppen har också fler examen.

Kvaliteten ojämt fördelad

Resultaten visar att högskolans kvalitet är ojämnt fördelad, inte bara mellan högskolor utan också mellan studenter. Dessutom är det ett positivt samband mellan kvalitet och studenternas framtida inkomster. Resultatet står sig även när hänsyn tas till studenternas gymnasiebetyg, kön, ålder, barn, utbildningsinriktning, antal avklarade poäng, om de har examen, samt föräldrarnas utbildningsnivå, ålder och födelseland. Studenter som har gått på högskolor av hög kvalitet har högre inkomster efter utbildningen.

De flesta är medvetna om snedrekryteringen till högskolan, där valet att utbilda sig beror på vilka föräldrar man har. Men färre diskuterar den snedrekrytering som finns inom högskolan. Ingen diskuterar snedrekrytering utifrån högskolans kvalitet.

En orsak till den sneda fördelningen av kvalitet är att högskolepolitiken länge fokuserat på kvantitet. Rättvisa har handlat om antal högskoleplatser. Orättvisan i kvalitetsnivåer och framtida möjligheter på arbetsmarknaden har ignorerats.

Fler högskoleplatser löser inte den ojämna tillgången på kvalitet. I stället bör resurserna gå till kvalitetssatsningar så att all högskoleutbildning håller hög kvalitet. Då räcker inte de 250 miljoner som högskoleministern har aviserat, det behövs miljarder. Det krävs ökade basanslag, fler disputerade lärare, fler undervisningstimmar och högre kunskapskrav.

Viktigt höja kunskapsnivån

Men det är också viktigt att höja kunskapsnivån i grundskola och gymnasium. Det är där som insatser för en bred rekrytering till högskolan har störst effekt. Med hög kvalitet på grundkunskaperna har alla oavsett bakgrund större valmöjligheter både på arbetsmarknaden och i högskolan.

Högskolan har byggts ut snabbt de senaste 25 åren. Men det har skett till priset av kvalitetsskillnader som ger studenter med olika bakgrund olika möjligheter. Nu är det dags att säkra kvaliteten i hela utbildningssystemet oberoende av var utbildningen bedrivs. Det går inte att ha ett utbildningssystem där familjebakgrund avgör tillgången till utbildning av hög kvalitet och goda möjligheter på arbetsmarknaden.

Göran Arrius

ordförande Saco

Håkan Regnér

Sacoekonom

Linda Simonsen

Sacoekonom

Bild - 2
Bild - 3
Bild - 4
Mest läst