Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Hästar i Billdal hjälper strokepatienter

Ständig balansövning, frisk luft och värme från ett livs levande djur. I Billdal erbjuds ridterapi för personer med funktionsnedsättning. Milla, 6, blir både starkare och gladare.

Milla Rymo Dahlström ler brett där hon sitter på islandshästen Kolans rygg. Ena handen håller i Jonas Hahlins hår och andra vilar hon mot hästen. Hennes ben är alldeles raka. Milla är sex år och har Retts syndrom. Det är ett ovanligt syndrom som nästan uteslutande drabbar flickor och som bland annat gör att Milla har svag muskulatur och inte kan tala. Hon lärde sig gå först vid 2,5 års ålder och kan inte spela fotboll eller dansa som andra barn.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Därför är det så roligt att vi har hittat detta. Framför allt har hon så roligt när hon rider, men det är också bra träning för hennes rygg och mage, säger Millas mamma Hanna Rymo Dahlström.

En gång i veckan kommer Milla därför till stallet Lyckogården i Billdal för att gå på ridterapi. Stallägaren Maija Hahlin och hennes son Jonas går bredvid hästen och hjälper Milla att hålla balansen. Ibland kasar hon ner på sidan och får puttas upp litegrann. Hanna berättar att Milla är förhållandevis lindrigt påverkad av sitt syndrom. En del drabbade kan inte gå själva och har stora problem med mag-tarmsystemet. Millas liv är lite enklare i jämförelse. Hon gillar att greja med sin Ipad och se på film, men framför allt att vara utomhus.

– Hon älskar att vara i skogen och titta på fladdrande löv, säger Hanna.

I uppförsbackarna måste Milla luta sig framåt och det tar på krafterna. Hon gnyr lite.

– Det är dagsformen som avgör hur länge hon orkar. Samtidigt som det är viktigt att hon tränar och blir lite starkare varje gång, är det kanske ännu viktigare att hon har roligt och njuter, säga Maija.

Gänget stämmer upp i Här kommer Pippi Långstrump-sången och Milla ler igen. På väg tillbaka till stallet släpper hon både Jonas och hästen och rider utan att hålla i sig.

Maija har ridit och sysslat med hästar hela sitt liv och när hennes man drabbades av en stroke 2001 märkte hon hur bra han mådde av att rida och umgås med hästar. 2011 skaffade hon hästgården i Billdal och började ta kurser i ridterapi på Göteborgs handikappridklubb. I stallet finns nu 22 hästar varav fem är hennes egna och varje vecka kommer ungefär 20 personer för att få ridterapi hos henne. Priset varierar beroende på hur mycket hjälp och stöd ryttaren behöver.

– Alla med någon typ av funktionsnedsättning kan komma hit. Autism, downs syndrom, strokerelaterade problem ... I går fick jag mejl från en deprimerad, utbränd kvinna som ville göra studiebesök här för att eventuellt börja rida, säger Maija.

Syftet med ridterapin varierar mellan olika ryttare som kan ha både psykiska, fysiska och kognitiva behov. Men terapin måste inte ha några särskilda mål utan kan helt enkelt innebära en stunds njutning.

– Ryttarna mår bra och slappnar av. Det är fantastiskt att se ryttarna bli ett med hästen, känna lukterna, värmen och rörelserna från djuret, säger hon.

För Maija själv är en av de största utmaningarna att få av ryttarna kan prata.

– Man får vara väldigt lyhörd och lära sig var och ens sätt att kommunicera.

Efter Milla är det Humberto Corveras tur att rida. Han fick en stroke i maj 2013 och hela hans vänstra sida är försvagad. Han har med sig arbetsterapeuten Susanne Ahlm och rehabassistenten Annika Yngvesson från rehabiliteringsmedicinska avdelningen på Sahlgrenska/Högsbo sjukhus. Där har man använt sig av ridterapi som behandlingsform sedan 1998.

– Jag kan inte komma på någon annan behandlingsform som går att jämföra med ridterapi, eftersom man tränar så många funktioner och erbjuds så många stimuli på samma gång. Möjligen kan segling ha liknande effekter men det har jag inte testat, säger Susanne.

Islandshästarna som används i ridterapin är snälla och milda i humöret. Samtidigt är de tillräckligt små för att normalbyggda vuxna ska kunna gå bredvid och stötta den som rider. Susanne flikar även in att människor i rullstol ofta tycker det är skönt att komma upp på en hästrygg.

– De får väldigt ofta sitta och titta upp på andra människor annars. Det blir en helt annan känsla att sitta högre än andra, säger hon.

Just nu pågår ett forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin som undersöker ridterapins effekter. Susanne ser fram emot resultatet.

– Vi ser förbättringar hos våra patienter som går att koppla till ridterapin, men det är viktigt för oss att få vetenskapligt bevisat att det är bra. Många studier visar att djur och natur stimulerar hjärnans läkning.

Humberto hade aldrig varit i närheten av en häst innan stroken. Nu rider han omkring i paddocken och får instruktioner. Susanne ber honom lyfta armarna rakt ut och över huvudet, dra en boll runt kroppen, böja sig fram och klappa hästen. Den vänstra, svaga sidan får jobba hårt. Att sitta på en häst och göra övningarna är något helt annat än att sitta på en stol, menar Humberto.

– Både psykiskt och balansmässigt, ja. Och vänstersidan har stärkts, även om jag har svårt att se framstegen själv, säger han.

I början satt Humberto i rullstol men efter mycket ridning, vattengymnastik och annan rehab har han nu blivit såpass bra att han börjat arbetsträna.

– Jag vill såklart bli lika frisk som jag var innan. Men det tar väldigt lång tid att komma tillbaka från en stroke, hur snabbt det än går att få den. Och den långsamma rehabiliteringen gör att man gärna varierar sig. Bara gym hela tiden blir väldigt tråkigt, säger han.

Användes första gången i Sverige som behandling för poliodrabbade på 50-talet. Behandlingsformen hjälper patienter med tillfälliga eller långvariga funktionshinder på flera plan och kan lindra kognitiva, psykosociala, fysiska eller psykiska besvär.

Källa: Intresseföreningen för ridterapi, IRT

Mest läst