Vägs ände. Vi vet att tillväxten har gränser. Världens energireserver krymper samtidigt som konkurrensen om resurserna hårdnar. Vi behöver en ekonomi utan tillväxt, skriver debattörerna.
Vägs ände. Vi vet att tillväxten har gränser. Världens energireserver krymper samtidigt som konkurrensen om resurserna hårdnar. Vi behöver en ekonomi utan tillväxt, skriver debattörerna.

Hållbar ekonomi möjlig utan tillväxt

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I den rådande samhällsdebatten betraktas ekonomisk tillväxt allmänt som ekonomins naturliga tillstånd. Dagens nationalekonomi är närmast helt inriktad på att åstadkomma tillväxt och mycket få studier finns som ställer frågor om hur olika makroekonomiska samverkande faktorer såsom arbetslöshet, fattigdom och skuldsättning skulle påverkas om den ekonomiska tillväxten skulle avta eller upphöra.

I det bas-scenario för den svenska ekonomins utveckling som presenteras i Långtidsutredningen 2008 antar att den ekonomiska tillväxten fram till 2030 kommer att vara 2,2 procent per år, vilket ligger nära den historiska trenden de senaste decennierna. Trots att den svenska ekonomin enligt detta scenario växer omkring 50 procent på 20 år bedömer utredningen att det inte finns något finansiellt utrymme för ökad välfärd inom ramen för en sådan tillväxt. För att kunna öka kvaliteten i den svenska vården, omsorgen och utbildningen skulle den ekonomiska tillväxten alltså behöva vara ännu större.

ANNONS

Kampen om resurserna hårdnar

Vi vet dock att tillväxten har gränser. Världens energireserver krymper samtidigt som konkurrensen om resurserna hårdnar. Enligt många bedömare kan oljetoppen redan vara nådd, vilket i praktiken innebär att det är tveksamt hur länge den globala energianvändningen kan fortsätta att expandera. Det finns ett tydligt samband mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt som är lätt att förstå. Genom att öka tillförseln av energi till produktionsprocesserna kan produktionen per arbetad timme ökas, vilket leder till ekonomisk tillväxt.

En mycket kritisk fråga för den fortsatta ekonomiska tillväxten är kopplingen till den globala uppvärmningen. För att återvända till Långtidsutredningen så bedöms de svenska utsläppen av koldioxid öka med 13 procent fram till 2030 till följd av ökad energianvändning. För att nå IPCC:s utsläppsmål om maximalt två graders uppvärmning skulle den globala energianvändningen per BNP-enhet behöva minska 5-10 gånger fortare än vad som för närvarande sker. Av rättviseskäl bör länder som i dag har relativt höga koldioxidutsläpp, exempelvis Sverige, minska energianvändningen betydligt snabbare. Att åstadkomma detta i en växande ekonomi ter sig mycket svårt om ens möjligt.

Nödvändig för världens fattigaste

Det råder ingen tvekan om att den ekonomiska tillväxten historiskt har fört mycket gott med sig i Sverige och i många andra länder. Tillväxten är också fortfarande nödvändig för att möjliggöra ett bättre liv för världens fattigaste. I västvärlden är det i stället hög tid att påbörja utformandet av en ny ekonomisk modell, som förmår tillfredsställa en förbättrad välfärd utan att samtidigt ställa krav på ökande resursanvändning och materiell konsumtion. Här är ekonomiskt tillväxt inte längre lösningen.

ANNONS

Möjlig väg ut ur tillväxten

Den gröna tankesmedjan Cogito presenterar i dagarna en rapport där vi undersöker förutsättningarna för en ekonomi utan tillväxt i Sverige, med utgångspunkt i den nationalekonomiska verkligheten. Simuleringar med en makroekonomisk modell tyder på att viktiga mål som låg arbetslöshet och sunda statsfinanser i Sverige är möjliga att uppnå med låg eller ingen ekonomisk tillväxt under en simuleringsperiod på 30 år. Viktiga förutsättningar för att detta ska vara möjligt är en övergripande arbetstidsförkortning och minskade investeringar i materiell produktion.

Enligt vår modell bör kommande produktivitetsökningar tas ut i minskad arbetstid snarare än i ökad produktion och konsumtion, vilket är fallet i dagens ekonomi. Enligt modellen kommer också ett något högre skatteuttag att krävas för att klara välfärdens finansiering. Utrymmet för investeringar som syftar till ökad materiell produktion minskar därmed.

Med detta sagt vill vi poängtera att det sannolikt kommer att vara möjligt att öka andelen miljövänliga investeringar och konsumtion inom ramen för de volymer som är hållbara. I övrigt visar modellen en liknande andel privat konsumtion jämfört med dagens nivå och en fortsatt stor andel av den svenska produktionen avsatt för export.

En fundamental roll

Vi är medvetna om att ytterligare en rad samhällsstrukturer har ekonomisk tillväxt inbyggda som en förutsättning. Tillväxten spelar exempelvis en fundamental roll i finansiella system som bygger på att sparare och investerare ställer sitt kapital till förfogande för att erhålla avkastning. Bättre kännedom om dessa förutsättningar är avgörande för att kunna anpassa ekonomin till en situation när tillväxten inte längre är möjlig.

ANNONS

Vår studie är ett bidrag för att på ett meningsfullt sätt kunna diskutera en framtida omställning. Vi är övertygade om att en ekonomi utan tillväxt med bibehållen välfärd och i samklang med naturen är möjlig. Vi välkomnar en fortsatt diskussion om hur en sådan ekonomi bör utformas.

Per Gahrton

ordförande, den gröna tankesmedjan Cogito. Fil dr i sociologi, författare och debattör. F d riksdagsledamot och EU-parlamentariker (MP).

Mikael Malmaeus

tekn dr, miljöforskare, tidigare talesperson för Klimataktion, rapportförfattare till Ekonomi utan tillväxt – ett svenskt perspektiv.

ANNONS