Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Grafik Västlänken

Bild: Grafik: GP

Grova fel i kalkylen av Västlänken

Debatt Trafikverket anger att 102 000 Västlänkenresenärer kommer att kunna promenera till sina resmål inom tio minuter. Men om man räknar rätt når endast 32 000 resenärer sina mål på denna tid. Därmed faller huvudargumentet för Västlänken, skriver Ingvar Bogdanoff och Stefan Jonvall.

Trafikverkets beräkningar innehåller grundläggande, systematiska och anmärkningsvärt banala fel. Dessa ger tillsammans en grovt överdriven storlek på upptagningsområdet för Västlänken. Antalet direktresenärer inom gångavstånd från de tre stationerna Centralen, Haga och Korsvägen blir med verkets sätt att räkna mer än tre gånger för stort. Till det bidrar:

1. Upptagningsområdet, angivet som 10-minutersradie (brandgult fält i grafiken intill), bortser från sträckan man måste gå under mark. Trafikverket börjar räkna gångtid från stationsändarna. Men för den verklige resenären startar promenaden när man stigit av tåget, i genomsnitt mitt på perrongen. Gångtiden under mark blir därför minst tre minuter.

2. Åktiden upp till markytan är inte heller medräknad i 10-minuterszonen. Den blir minst en minut i rulltrappor, byten i mellanplan, rullband eller hissar, mer vid köer.

3. Trafikverket räknar som om resenären kunde promenera fågelvägen. Standard vid trafikplanering är emellertid att multiplicera fågelvägen med 1,25 i tätort – för att komma förbi byggnader, trafikkorsningar och andra hinder. Fågelvägen 800 meter blir därmed 200 meter längre att gå.

Längre tid att gå

4. Trafikverket antar att gånghastigheten är 5 km/tim, det vill säga 1,4 m/sek. Det kan stämma för idealiska, ostörda förhållanden. Men i en stad sänks gånghastigheten på grund av hinder i form av trafiksignaler, konflikter med fordonstrafik och trängsel med andra fotgängare. Man brukar räkna med en medelhastighet på 1,2 m/s. Det tar då 14 minuter att gå 800 + 200 meter, efter att man väl kommit upp på markytan.

5. Trafikverket har i grafiken överdrivit längden på stationerna med ett par hundra meter. Det förlänger gångtiden under jord som Trafikverket inte tar med i sina beräkningar.

Att Trafikverket även lagt till en ljusgul zon med 1 000 meter fågelvägen är försåtligt och antyder ett ännu större upptagningsområde. Men det ljusgula området har inte med saken att göra och förklaras inte.

Verklig tid för att nå målet 800 meter, Trafikverkets brandgula markering i grafiken ovan, blir:

* Gångtid under jord halva stationens längd, tre minuter.

* Hiss eller rulltrappa upp till markytan, en minut.

* Gångtid på marken 800 meter fågelvägen + 200 m för att kompensera för hinder: 14 minuter.

Summan gångtid dessa delsträckor blir 18 minuter.

Om direktresenären ska hinna gå till sitt mål på cirka tio minuter, räknat efter att tåget stannat, så är upptagningsområdet cirka 500 meter fågelvägen från stationens mitt. Vi har räknat med gånghastigheter etcetera som ovan. Se grafikens tre svarta cirklar ovan. Direktresenärer kommer då att promenera som mest ungefär från Hagakyrkan till Järntorget. De skulle kunna nå cirka 32 000 arbetsplatser– att jämföra med cirka 102 000 i Trafikverkets upptagningsområde. Antalet arbetsplatser är antaget samma per kvadratmeter upptagningsområde som i Trafikverkets beräkning.

Vår granskning visar på anmärkningsvärda fel i Trafikverkets bild av antalet direktresenärer. Man kan tro att vårt påstående är överdrivet. Men vem som helst kan sätta linjalen i verkets figur och konstatera att avståndet från stationsmitt till orange områdes ytterkant är över en kilometer.

Ställer Västlänken på kant

Sammantaget ställer felen värdet av Västlänken på kant. Granskningen sätter fokus på den fråga som varken politikerna eller Trafikverket hittills besvarat med sakliga argument: Vad är nyttan med att åka pendeltåg under jord till Haga?

Vilka promenerar när det går fortare med spårvagn eller buss?

Antalet spårvägshållplatser inom det orange området är cirka 30 stycken. Enligt Trafikverkets logik kommer man att välja bort dem och ta sig fram gående inom de orange ytorna. Det kan man givetvis, men det gör inte genomsnittsresenären. Det är naturligt, och väl känt av trafikplanerare, att man byter till buss eller spårvagn om man tjänar tid på det, av ren bekvämlighet, eller, som vi alla vet: Har man redan betalat sin resa även med spårvagnen så åker man gärna. Men då är man inte längre den direktresenär som avses i Trafikverkets beräkningar.

Alla som fortsätter med spårvagn eller buss till sin arbetsplats sänker antalet direktresenärer. En viktig slutsats är att de som byter lika gärna skulle kunna göra det någon annanstans, utan att Göteborg behöver gräva upp sitt centrum.

För att få Västlänken omprövad måste vi nu alla dessvärre rösta nej till trängselskatt.

Ingvar Bogdanoff

bergingenjör

Stefan Jonvall

civilingenjör

Bild - 2
Bild - 3
Bild - 4
Västlänk
Mest läst