Det är torsdagskväll i Majorna och Solveig Bontes och Anna Glavenhult slår upp portarna till Gratisbutiken. Trots att den ligger på en dold innergård är det full rush i den lilla källarlokalen. Besökarna trängs bland hyllor med kläder, böcker, leksaker och husgeråd och Gratisbutiken ser ut som vilken annan second hand-butik som helst. Med det finns en viktig sak som skiljer den från andra – här är allt gratis.
– Vi brukar skoja om att det är full bytesrätt, du behöver inte ens kvitto, säger Anna Glavenhult som arbetar ideellt i butiken.
Annas mamma, Lena Axelsson, startade Gratisbutiken 2009 när hon fick idén att göra en större version av ”gratishyllan” i soprummet och ta tillvara funktionsdugliga prylar. Hyresvärden Familjebostäder bidrar med lokal och privatpersoner lämnar in överblivna saker som andra kan få nytta av.
– Jag märker att det har blivit mycket populärare att komma hit, jämfört med när jag började för ett och ett halvt år sedan. Det ligger helt klart i tiden, säger Solveig Bontes som i dag är den som huvudsakligen driver Gratisbutiken.
Läs också:Arezo delar leksaker
Trenden att dela med sig ingår i vad som ofta kallas kollaborativ konsumtion, att ha tillgång till en vara eller tjänst i stället för att köpa och äga den enskilt. Modern teknik och sociala medier, som Facebook, har gjort det enklare.
– Tidigare var det lätt att dela saker med folk man kände och hade pejl på, men nu har det även börjat ske i större skala, säger Karin Bradley som forskar i ämnet på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Sajten Airbnb, där privatpersoner hyr ut sina egna hus, lägenheter eller rum till andra, är ett av de mest kända exemplen. År 2007 började två unga killar i San Francisco att hyra ut övernattning på luftmadrasser för att få in extrapengar till hyran. Året därpå lanserades Airbnb som i dag har mer än en miljon uthyrningsobjekt fördelat över 190 länder i världen.
I Sverige finns fler än 5 000 Airbnb-boenden och Göteborg är en av de populäraste städerna. Att hyra semesterboende av en annan privatperson är i sig inget nytt, men allt fler har börjat se det som ett alternativ till vanliga hotell.
– Nu har det nått helt nya grupper som inte nödvändigtvis är intresserade av en dela-kultur. De har börjat för att det är smidigt, kul och billigare, säger Karin Bradley.
Där du tidigare svarade på en annons i tidningen kan du nu få all information direkt.
– Du kan kolla på bilder, se vad värden har fått för omdömen och gå in på Google street view och se precis var det ligger.
Sajterna där privatpersoner kan låna, byta eller hyra är störst i USA, men växer fort även i Spanien, Holland och England. Den ekonomiska krisen, i kombination med den digitala utvecklingen, har gett fenomenet en rejäl knuff framåt. Att vi inte har kommit lika långt i Sverige förklarar Karin Bradley bland annat med att vi inte drabbats lika hårt av den ekonomiska krisen.
Men delandet ökar allt mer även här och förutom smidigheten och de ekonomiska aspekterna, är konsumtionströtthet och miljötänk viktiga drivkrafter. Det finns också en social dimension där konsumenterna själva tar allt mer makt.
– Människor blir mer delaktiga. Man är inte bara en passiv konsument som jobbar på ett företag mellan nio och fem, utan både en skapare och brukare av saker. Airbnb finns inte bara där som ett stort företag, det skapas av människor, säger Karin Bradley.
Även gemensamma ytor, som till exempel öppna verkstäder, har blivit ett allt vanligare inslag. På Vegagatan i Göteborg finns till exempel Cykelköket, en cykelverkstad som är öppen och gratis för alla.
– Om du ska meka och laga din cykel så är det inte lätt att göra om du bor i en etta. Om du har en lokal och det är andra där, så blir det en trevlig grej, säger Karin Bradley.
Cykelköket ingår i Omställningsverkstan, som samlar flera verksamheter till en gör-det-själv-mötesplats där du kan låna, laga eller göra om.
Och det finns många som arbetar för att få fler att se fördelarna med att låna och dela. Emma Öhrwall är drivande i den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg. Föreningen sprider kunskap genom olika events och projekt. Bland annat har de samlat alla kollaborativa aktörer i Göteborg på en karta.
– Många vet inte att de har en gratisbutik eller elbilspool runt hörnet, säger hon.
Emma Öhrwall tror att 2015 bli året när allt fler människor funderar över att hyra, låna, dela med sig eller byta prylar och kunskap med varandra.
– Synen på ägande kommer att utmanas. Varför äga en borrmaskin som du knappt använder när du kan låna av grannen eller från en verktygspool? Jag ser också att bostadsbolagen blir en viktig aktör för den kollaborativa konsumtionen, eftersom de ofta har utrymmen som kan användas.
Emma Öhrwall tycker att göteborgarna är bra på att dela med sig, men tror att vi kan bli ännu bättre.
– Vi är många aktörer – både från civilsamhälle och från den privata och offentliga sektorn – som har hittat varandra. Vi vill samverka för att underlätta för kollaborativ konsumtion. Jag upplever att Göteborgs stad är bra på att föra dialog med oss föreningar, säger hon.
Tove Lund, planeringsledare för hållbar konsumtion på Göteborgs stad, berättar att de stöttar och uppmuntrar utvecklandet av kollaborativa tjänster. De försöker lära mer av exempelvis Amsterdam, som har jobbat länge med frågorna.
Hon nämner tankar på att utveckla bibliotek till att låna ut andra saker än bara böcker och hur fler reparationsverkstäder, så som cykelkök, skulle kunna öka livslängden på produkter.
Hon tror också på en ljus framtid för den kollaborativa ekonomin.
– Jag tror att vi kommer att hyra, låna, byta och dela i allt högre utsträckning och att det blir en naturlig del i folks vardag. Delandet blir en viktig pusselbit för att minska konsumtionens miljö- och klimatpåverkan. Men det har också en viktig social aspekt. Det öppnar upp för nya kontaktytor och mer samverkan mellan människor när vi delar och byter med varandra.
Ett bostadsbolag som hakat på delandet i Göteborg är Wallenstam, som just nu erbjuder sina lokala hyresgäster ett alternativ till egen bil. Wallenstam Drive är en tjänst som ger gratis medlemskap och rabatt i bilpoolen Sunfleet och förmånligare pris på Hertz hyrbilar.
Elisabeth Vansvik, kommunikationsdirektör på Wallenstam, ser att många bilanvändare, särskilt yngre, är ganska ointresserade av att själva äga en bil. Det är rörligheten i sig som är intressant och många har stor insikt i kostnader och miljöfrågor. Hon ser en flytt som en möjlig chans att tänka nytt.
– Att förändra beteenden tar tid. Man har störst chans att ändra livsmönster när människor ändå är i en förändringsfas, som när man flyttar till nytt boende och kanske omprövar om man verkligen behöver bilen varje dag, säger hon.
Wallenstams satsning ingår i en större samhällsutveckling mot en tätare och mer hållbar stad.
Forskaren Karin Bradley ser också ett allt större behov av nya smidiga lösningar i det urbana samhället.
– Man vill kunna transportera sig från A till B på ett smidigt sätt. För många har det inneburit att det har varit bra att ha egen bil, men det kanske inte är det för alla i framtiden. Kostnaden för råvaror blir högre, det finns inga parkeringar, och det finns andra sätt som är smidigare.
Karin Bradley tror att antalet bilpooler kommer att öka framöver, bland annat genom så kallade ”peer-to-peer”-system där privata bilar används.
Det innebär att när den privata bilägaren inte själv använder bilen så kan någon annan hyra den. Här blir den digitala tekniken viktig för att se när och var bilar finns lediga. I Sverige finns exempelvis tjänsten Flexidrive, men konceptet är än så länge hyfsat okänt. Ute i världen finns flera populära alternativ, som Relay Rides i usa och Social Car i Spanien.
– De varugrupper där det ger mest poäng att dela är sådant där det finns mycket kostnader och som är stora investeringar. I snitt står en bil still 23 av dygnets 24 timmar, säger Karin Bradley.
Det är många som vittnar om delandets fördelar, både för oss själva och miljön. Men det finns baksidor. Till exempel gäller inte konsumentköplagen när privatpersoner gör affärer med varandra. Det är lätt att hamna i en gråzon där man som konsument inte vet vad som gäller om en konflikt uppstår.
– Försäkringar och regleringar måste uppdateras så att de inkluderar den kollaborativa konsumtionen, säger Emma Öhrwall.
kommer att låna och byta i framtiden är svårt att veta, men konsultföretaget Pricewaterhouse Coopers spår att de globala intäkterna av delandets ekonomi kan komma att öka från 15 miljarder dollar år 2013 till 335 miljarder dollar år 2025.
I Gratisbutiken i Majorna lämnar en tjej in ett svartvitt landskapsfoto på canvas, som bara minuter senare får följa med en ny ägare hem. Stämningen är avslappnad och delandet känns som en naturlig del av vardagen.
– Det är så trivsamt att komma hit. Folk som skänker blir glada och folk som fyndar blir glada. Stämningen är väldigt tillåtande och alla är välkomna. Oavsett vad man gör här så har man bidragit på något sätt, säger Solveig Bontes.
Läs också:Louise delar kläder
FAKTA: 5 LOKALA SÄTT ATT DELA I VÅR
• Besök Pop-up Makerspace, med Collaboratory i Bältesspännarparken, Vetenskapsfestivalen 18–19 april.
• Piffa upp vårgarderoben på Klädbytardagen, Medborgarhuset, Gamlestaden, 18 april.
• Låt barnen byta leksaker med Retoy på Blå Stället, 18 april, Bältesspännarparken, 19 april och Stadsbiblioteket, 9 maj.
• Gör cykeln redo för våren på Cykelköket, Vegagatan 1.
• Titta in i det nyöppnade Klädoteket i Majorna på Amiralitetsgatan 1, från slutet av april.
• Tips! Kolla kollekogbg.se, som har en karta över det kollaborativa Göteborg.
