Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Resultatet från vår studie visar att det är fullt möjligt att höja bensinskatterna rejält, men i kombination med bland annat sänkt skatt på arbete, skriver debattörerna.

Grön skatteväxling fullt möjlig

Höj gärna bensinskatten – rejält – men sänk samtidigt skatten på arbete. Det är fullt möjligt att göra verklighet av en grön skatteväxling, skriver bland andra Lennart Flood, professor i nationalekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Grön skatteväxling är nog den skattereform flest gillar utan att faktiskt genomföra. Devisen är enkel; man bör beskatta det man vill ha mindre av – miljöförstöring – snarare än det man vill ha mer av, arbete. Likväl visar OECD att Sverige har en relativt låg andel miljöskatter och hög skatt på arbete, och att det inte skett någon betydande förskjutning på senare år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Med detta som utgångspunkt utvärderas en möjlig grön skatteväxling i en ny studie från tankesmedjan Fores. Studien visar två huvudsakliga förklaringar till att Sverige i jämförelse med andra europeiska länder har en låg andel skatteintäkter från miljöskatter. Den första är att flera europeiska länder taxerar transporter högre än Sverige, exempelvis genom vägavgifter. Den andra är att Sverige, till skillnad från flera europeiska länder, beskattar energins koldioxidinnehåll. När utsläppen av koldioxid minskar, vilket under lång tid varit fallet i Sverige, minskar också intäkter från miljöskatterna.

Kraftig höjning

I studien utvärderas en skatteväxling där en skattesänkning på arbete motsvarande det femte jobbskatteavdraget finansieras genom höjd bensinskatt. För att uppnå en ökad skatteintäkt på 11 miljarder krävs att skatten på bensin höjs med tre kronor, eller att skatten på bensin och diesel höjs med ungefär 1,80kr/liter. Utvärderingen visar att välfärdseffekterna vid en sådan skatteväxling, där bensinskattehöjningen är långt över vad något politiskt parti vågat föreslå, blir i stort sett oförändrade. Detta utan att räkna på effekterna av minskade utsläpp som en följd av höjd skatt.

Den kraftiga höjningen av bensinskatten som krävs för att finansiera en större skattesänkning på arbete är en påminnelse om att miljöskadliga utsläpp är en liten skattebas i förhållande till arbete. Resultatet visar att det är möjligt att höja bensinskatterna, men för att inte bidra till ökade inkomstskillnader behöver en sådan höjning kombineras med såväl sänkta skatter på arbete som andra åtgärder som motverkar en fördelningseffekt som drabbar exempelvis arbetslösa eller äldre pensionärer.

Lennart Flood

professor nationalekonomi vid handelshögskolan i Göteborg

Daniel Engström Stenson

chef klimat-miljöprogrammet på tankesmedjan Fores

Mest läst