Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Gabriel Byström

GP:s kulturchef: EU sviker demokratin i Ungern

Kultur När den ungerske premiärministern Viktor Orbán är tveksam till demokrati och talar hyllande om länder som Kina och Ryssland måste omvärlden reagera. Gabriel Byström skriver om sveket från svenska politiker.

Det hade varit så lätt. Några kraftfulla uttalanden, några markeringar i det offentliga. Några annorlunda knapptryckningar i EU-parlamentet.

Till exempel den där varma julidagen 2013 när parlamentet skulle ta ställning till den resolution som byggde på en rapport från den portugisiske parlamentsledamoten Rui Tavares. En rapport som var en svidande vidräkning med utvecklingen i Ungern. En rapport som steg för steg gick igenom hur EU-landet Ungern monterat ned det ramverk som är skapat för att skydda demokratin, det ramverk som är skapat för att säkerställa maktdelning. Hur den ungerska regeringen tagit kontrollen över public service-bolagen och inskränkt pressfriheten.

I stället tystnad. Blanka röster. Flackande blickar.

Sveket från svenska moderater och kristdemokrater i fallet Ungern är oanständigt. Statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt liksom moderata parlamentariker som Gunnar Hökmark och Anna-Maria Corazza Bildt fläckas svårt av sin flata hållning mot den ungerske premiärministern Viktor Orbán.

Samtidigt som Ungern håller på att förvandlas till en ickedemokrati vägrar den svenska högern att kritisera den man som leder hela operationen. Det är fullständigt obegripligt. Tystnaden från den inflytelserika EPP-gruppen i Europaparlamentet (där Moderaterna, Kristdemokraterna och Ungerns regerande parti Fidesz ingår) gör att Fidesz i lugn och ro kan fortsätta sin verksamhet. All kritik går att skaka av sig som illvilliga angrepp från europeiska liberaler och socialister.

Det går inte att skylla på okunskap. Ingen som följt ungersk inrikespolitik, ingen som följt Viktor Orbáns politiska omsvängning från liberal till nationalkonservativ populist, kan ha blivit förvånad över de uttalanden som fick spridning i slutet av juli. Då konstaterade Orbán på ett möte i Rumänien att han kunde tänka sig att avskaffa demokratin eftersom liberala demokratiska stater ”inte kan bli internationellt konkurrenskraftiga”. Viktor Orbán menade också att Ryssland och Kina var goda exempel på stater som lyckats.

Den ungerske premiärministerns blick har länge varit riktad österut, bort från Bryssel, bort från Europasamarbetet.

Inget av detta är nytt. Viktor Orbáns maktambitioner, hans inställning till demokrati, till offentlig debatt har han varit tydlig med under lång tid.

I de österrikiska journalisterna Ernst Gelegs och Roland Adrowitzers bok om Orbán, Schöne Grüsse aus dem Orbán-land, citeras Orbán när han konstaterar: ”Jag binder händerna på de kommande tio regeringarna”.

Våren 2010, innan Fidesz erövrade makten, intervjuades Viktor Orbán av veckotidningen Nagyitás. Där upprepade han det som kommit att prägla hans inställning: han ser ett politiskt landskap utan käbbel, utan sakpolitiska diskussioner, utan interna stridigheter. Ett starkt parti som kan regera under lång tid. Hans eget, Fidesz, som skapades i slutet av 80-talet av några juriststudenter.

Med stor systematik har Fidesz stöpt om hela den ungerska lagstiftningen. Direkt efter valet 2010, när partiet erövrade två tredjedelsmajoritet i parlamentet, drogs ett omfattande juridiskt reformprogram igång som präglat i stort sett alla områden. Med den kvalificerade majoriteten i ryggen kunde Fidesz på egen hand skriva om grundlagen gång på gång och klubba igenom förändringarna samtidigt som den lilla splittrade oppositionen stod i ett hörn utan inflytande.

En finess är de så kallade kardinallagarna. Lagar som enbart kan ändras med kvalificerad majoritet, det vill säga minst två tredjedelar av parlamentsplatserna. En stor del av sådant som vanligtvis är möjligt för en ny regering att förändra – socialpolitik, ekonomisk politik – är numera inlåst av kardinallagar vilket gör att även om Fidesz skulle förlora makten vid nästa val 2018 kommer en ny regering inte att kunna göra särskilt stora förändringar.

Partiet har också sett till att tillsätta en majoritet Fidesztrogna domare i författningsdomstolen vilket ytterligare försäkrar ett långvarigt inflytande över lagstiftningen.

För Ungerns stora romska minoritet har Fidesz år vid makten inneburit accelererande problem. Klyftorna har ökat, ”welfare” har ersatts av ”workfare” vilket i Fidesz tappning innebär stenhårt arbete till usla villkor. Knappt två tusen kronor i månaden för åtta timmars arbete om dagen.

Gradvis har Fidesz anpassat sin politik till fascistiska Jobbik, en stor del av de förslag som Jobbik gick till val på 2010 har genomförts under åren 2010–2014.

Som en fond mot all politik ligger hela tiden värnandet av nationen, kyrkan, kulturarvet, kärnfamiljen. Hårdare tag mot kriminella. Det måste bli ett slut på daltandet. Att hemlöshet kriminaliserades under förra året var en naturlig följd av allt detta. På flera centrala områden, som invandring och globalisering, befinner sig Fidesz till höger om Sverigedemokraterna.

Det finns också goda skäl att notera vad som håller på att ske med den officiella ungerska historiesynen.

Rehabiliteringen av den forne riksföreståndaren Miklós Horthy pågår för fullt. Den uttalade antisemiten Horthy styrde Ungern under åren 1920–1944, han var riksföreståndare när en halv miljon ungerska judar deporterades våren och försommaren 1944 under överinseende av Adolf Eichmann. Nu kan man titta på bronsbyster av Horthy lite här och där i Ungern.

Fascistiska 40-talsförfattare som exempelvis József Nyirö ingår numera i den litteraturkanon som ungerska skolbarn förväntas läsa. Fidesz har inrättat flera nya historieinstitut, bland annat Veritas- institutet som leds av den kände historierevisionisten och militärhistorikern Sándor Szakály som tidigare bland annat skrivit en hyllande bok av det ungerska gendarmeriet under kriget, samma gendarmeri som utförde deportationerna av de ungerska judarna.

Den 6 april i år hölls parlamentsval i Ungern. Fascistiska Jobbik fick drygt tjugo procent av rösterna, Fidesz runt fyrtiofem. Eftersom regerande Fidesz byggt om hela valsystemet för att gynna det egna partiet förvandlades de fyrtiofem procenten till ännu en kvalificerad majoritet i parlamentet.

De kommande fyra åren kan Fidesz fortsätta omskapa Ungern helt efter eget huvud. Utan debatt, utan diskussion. Att EU-parlamentet på allvar skulle gripa in och ställa krav kommer knappast att ske. I stället för att öppet konfrontera sitt systerparti som håller på att vrida utvecklingen i Ungern i allt farligare riktning väljer alltför många partisyskon inom EPP, som Hökmark och Corazza Bildt, att blunda.

Frågan är hur långt ett EU-land kan röra sig i antidemokratisk riktning innan svenska parlamentariker vaknar. Risken är att det snart är för sent.

FAKTA

Skribenten

Gabriel Byström är kulturchef. Utkommer nästa vecka med boken Tystnadens triumf (Ordfront) som diskuterar bakgrunden till utvecklingen i Ungern och vilka konsekvenser de senaste årens förändringar kan få.

Ämnet

Utvecklingen i Ungern. Sedan 2010 har nationalkonservativa Fidesz regeringsmakten. På några år har partiet förändrat stora delar av den ungerska statsapparaten. I slutet av juli talade den ungerske premiärministern Viktor Orbán om att han är tveksam till ”den liberala demokratin” och pekade i stället ut Kina och Ryssland som exempel på stater att inspireras av.

Bild - 1
Mest läst