Vad tidningen publicerat
Den 14 januari 2017 publicerade tidningen en artikel under rubriken Boendechef utreds för jäv. Av texten framgick att Matilda Brinck-Larsen utreddes av kommunens visselblåsarfunktion. Hon arbetade då som gruppchef på ett av kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn. Ärendet gällde misstänkt jäv med anledning av att hon låtit det privata företaget Patia skicka ut fakturorna för föreläsningar hon hållit.
Hon hade de senaste åren rönt stor uppskattning för sitt ideella arbete för de ensamkommande, inte minst genom fotbollslaget Sandarna Lag C.
I tidningen svarade Matilda Brinck-Larsen så här på kritiken:
” – Jag har en föreläsning ’Egna, andras och gemensamma barn’ som bygger på att jag varit familjehem i 16 år, och mina erfarenheter med Lag C. Oftast håller jag föreläsningen inom ramen för min anställning, för skolpersonal och andra kommunanställda. Men vid tre tillfällen har jag tagit betalt för föreläsningarna. De har då fakturerats genom Patia.”
På tidningens fråga ”Varför?” svarade hon:
” – Jag har en god vän som arbetar där, och såg det som ett enkelt sätt eftersom jag inte hade företag.”
Hon förnekade att hon delat ut reklam för bolaget.
Hösten innan den nu aktuella publiceringen hade hon presenterats som anställd av Patia på företagets hemsida:
” – Jag hade fått en fråga om jag ville jobba för dem och handleda familjehem. Jag svarade ja, men verksamheten kom aldrig igång och jag har aldrig varit anställd hos Patia. När jag fick reda på att jag fanns på deras hemsida mailade jag företaget och mitt namn togs bort.”
Saken kommenterades av HR-chefen på social resursförvaltning:
”Vi tar anmälan på stort allvar. Det var olämpligt att medverka i föreläsningar i företagets regi. Det har vi klarlagt för Matilda och hon ser också det och kommer inte att göra det igen.”
HR-chefen menade dock att det som inträffat var av begränsad omfattning.
Den 18 januari 2017 publicerade tidningen en artikel med rubriken Misstanke mot Brinck-Larsen avskriven.
Artikeln berättade att nu hade en skrivelse i frågan från HR-chefen på social resursförvaltning diarieförts. Av den framgick att det handlat om bisysslor som kunde betecknas som konkurrerande och därmed inte var tillåtna. Skrivelsen citerades:
”Då omfattningen av åtagandena för Patia är ringa och inte direkt haft någon koppling till hennes tjänsteutövning vidtas ingen annan åtgärd än klargörande samtal.”
GP hade varit i kontakt med Matilda Brinck-Larsen, som inte velat kommentera det hela ytterligare.
Anmälaren: Utsatt för spottloskor, hot och tillmälen
Publiceringarna anmäldes av Matilda Brinck-Larsen, då de förorsakat henne stor personlig skada. Hatet hade ökat mot personer som engagerade sig för flyktingar och invandrare. Sedan artikeln publicerats hade hon utsatts för spottloskor, hot och tillmälen av personer som hon mött på gatan, i affären och i andra offentliga miljöer.
Inför den andra artikeln hade hon själv tagit kontakt med tidningen och begärt genmäle och förtydligande. Hon hade då blivit intervjuad, men när hon fick ta del av vilka citat tidningen ville publicera valde hon att avstå. Anledningen var att tidningen trots allt inte ville publicera den kritik hon hade mot den första artikeln. Hon ifrågasatte att tidningen exponerat henne med namn och bild.
Tidningen: Anmälaren offentlig person
Tidningen svarade genom sin utgivare, Cecilia Krönlein, att det av rapporteringen tydligt framgått att det rörde sig om en anmälan som inte var avgjord. Att anmälaren medverkat i föreläsningar i ett privat företags regi och att det fakturerat hennes medverkan bekräftades i artikeln både av HR-chefen och en representant för företaget. Det motiverade rapporteringen om anmälan. Till det kom att anmälaren utförligt fått bemöta misstankarna och ge sin syn på saken. Hon hade även läst och godkänt citaten inför publiceringen.
Matilda Brinck-Larsen var en offentlig person som återkommande uppmärksammats av medier i Göteborg och Västsverige för sitt ideella arbete, främst med ensamkommande flyktingungdomar. Hon hade skrivit en rad debattartiklar, bland annat i GP, framträtt och intervjuats och porträtterats i många artiklar och TV-inslag. Tidningen bifogade en sammanställning av dessa publiceringar.
PO:s bedömning: inte allvarligt nog
Misstankar om att enskilda tjänstemän i offentlig förvaltning misskött sitt uppdrag kan vara av allmänintresse. Det beror huvudsakligen på att offentlig sektor är till för att bistå medborgarna, samt att den är skattefinansierad.
Generellt sett gäller emellertid att en tidning bör vara försiktig med att rapportera om anmälningar, inte minst anonyma, då en anmälan inte säger något om den utpekades skuld.
För att det ska finnas en pressetisk grund för att publicera namnet på en tjänsteman som misstänks för brister i sitt arbete bör de misstänkta bristerna vara av allvarligt slag, eller tjänstemannen inneha en central position med ett betydande ansvar.
I det här fallet anger tidningen tydligt att det rör sig om misstankar och låter anmälaren komma till tals, vilket är bra eftersom det mildrar skadan för anmälaren. Däremot står det redan i första publiceringen klart att detta inte handlar om omfattande misstankar. HR-chefen noterar att det hela har ”begränsad omfattning”.
När det gäller anmälarens ställning, är gruppchef på ett boende för ensamkommande flyktingbarn inte att betrakta som en central position med betydande ansvar.
Även om tidningen beskrivit omständigheterna på ett korrekt sätt och låtit anmälaren yttra sig, har inte det inträffade det allvar och anmälaren en sådan ställning att det är motiverat att publicera hennes namn och bild. Publiceringen har därmed förorsakat henne en oförsvarlig publicitetsskada.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av PON:s beslut. Beslutet i dess helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s och PON:s hemsida www.po.se
Uttalande av Pressens Opinionsnämnd dnr. 34/2017, exp.nr 103/2017