Det finns förstås bara ett sätt att få veta att en låga kan brännas och göra ont. Lite på håll är elden bara varm, mysig och vacker. Man måste stoppa dit fingret för att det ska kännas. Sedan vet man.
Det är samma sak med musik. Med lite distans är den fin och mysig, men oj vad ont den kan göra att verkligen lyssna på.
Alltför mycket musik, och inte minst inom den enormt överbefolkade kategorin, singer&songwriter är just mysig. Det är inte för inte man brukar prata om lägereldslåtar. Musik som mjukar upp anletsdragen och lockar ner oss i vilopuls. Men fascinerande nog kan samma låtar, sjungna av en unik röst med ett filterfritt uttryck, sprätta omkring som galna bangers i den där lägerelden.
Good Harvest, det vill säga Hanna Enlöf och Ylva Eriksson, fick en del uppmärksamhet med sin tolkning av Joni Mitchells Woodstock. En typisk lägereldslåt. Den ena ledde till det andra och nu släpper duon album med egna låtar, ska öppna för Kris Kristofferson på Liseberg och åka på sommarturné med Per Gessle.
De är utan tvekan redo, deras skiva är fin, de sjunger bra tillsammans. De gör ett habilt hantverk och Good Harvest är därmed svåra att kritisera. Jag tror många kommer tycka om dem i sommar.
Min önskan inför de kommande spelningarna är att de vågar släppa på handbromsen. Problemet med skivan är nämligen inte de alltför många, alltför anonyma låtarna. Problemet är att det är för prydligt. Det är som att de vill göra allting rätt och riktigt och det är smärtsamt uppenbart att Joni Mitchell är den stora förebilden. Inget fel på henne, Joni Mitchell är fantastisk, men Good Harvest behöver hitta egna sätt att göra det här på i stället för att i det närmaste härma idolens sätt att jobba med melodier och frasering.
När Joni gör Woodstock fylls den med bitterljuvt vemod och en blå, fransig romantik. I Good Harvests tolkning blir den endimensionell.
Waker of the heart, inledande Pilgrim och singeln Charly antyder att det finns en skärpa värd att utveckla. Men då måste Good Harvest våga närma sig sin egen, inre låga och sluta huka i skuggan från ikonerna i sina spellistor.
