Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Forskningen om hållbara livsstilar och städer undersöker förutsättningar för mer cirkulära resursflöden, behovsbaserad produktion, livskvalitet och en mer rättvis fördelning, öppen innovation och samarbetskultur snarare än konkurrenslogik, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Globala tillväxtekonomin är inte långsiktigt hållbar

Yimbys resonemang om tät blandstad bygger på fortsatt BNP-tillväxt, global arbetsdelning och globala transporter av mat och varor. Forskningen om hållbarhet är bredare än så, skriver Pernilla Hagbert och Karin Bradley.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hållbara städer, 26/3

Att vi i Sverige har ett för stort ekologiskt fotavtryck, innefattande såväl vardagstransporter som uppvärmning, flygresor och varukonsumtion, är nog de flesta eniga om – Alvar Palm, Patrik Höstmad såväl som vi.

Palms och Höstmads resonemang rör sig kring hur vi inom nuvarande ekonomiska system kan arrangera fysiska strukturer som minskar miljöpåverkan. Ett system som vilar på fortsatt BNP-tillväxt, global arbetsdelning och globala transporter av mat och varor – en ekonomi där svenska storstadsbor bidrar till tillväxt genom att främst arbeta i ”kunskapsintensiva” näringar medan deras basvaror, mat, kläder, byggmaterial och bränslen produceras någon annanstans och av någon annan.

Frågan som sedan ställs är hur bebyggelsestrukturerna kan underlätta ett energisnålt boende, vardagstransporter och bevarad åkermark. Slutsaten blir då, helt riktigt, tät blandstad. När Palm och Höstmad skriver att ”forskningen är tydlig med att tät blandstad ger mindre utsläpp” så är det just den ekomodernistiska, snarare än systemkritiska, forskningen de baserar sig på.

Forskningen bredare än så

Forskningen är dock bredare än så och det vi vill lyfta fram är den forskning som ifrågasätter den globala tillväxtekonomins långsiktiga hållbarhet. Forskning som i stället undersöker förutsättningar för mer cirkulära resursflöden, behovsbaserad produktion, livskvalitet och en mer rättvis fördelning, öppen innovation och samarbetskultur snarare än konkurrenslogik.

Om frågan utgår från vilka framtida samhälls- och produktionssystem (i pluralis) som är önskvärda får följdfrågan om de fysiska strukturerna troligen flera, och delvis andra svar. Kanske har produktionen och cirkulationen av mat, kläder och andra basvaror blivit en integrerad del av staden – entiteter som staden eller de fysiska strukturerna i dag inte kan förväntas hantera, enligt Palms och Höstmads resonemang.

Yimbyiter söker omedelbara fysiska lösningar men vi ser att vår roll som forskare ligger i att även undersöka premisserna utifrån vilka de ”hållbara” lösningarna tas fram och undersöka alternativa utvecklingstendenser samt vad detta kan innebära för den byggda (och obyggda) miljön.

Pernilla Hagbert

doktorand i hållbar byggd miljö, Chalmers & KTH

Karin Bradley

biträdande lektor i hållbar stadsutveckling, KTH