Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
503639.jpg
Christopher Gillberg i Hovrätten i Göteborg, 2005.

Gillberg-målet avgörs

Är det fel att straffa en forskare som vägrar att bryta sekretessavtal och lämna ut sitt material? På tisdagen avgör Europadomstolen om Sverige fälls eller frias.

Att få sitt fall prövat i Europadomstolens stora kammare, Grand Chamber, är få förunnat. Kammaren med hela 17 domare, klädda i svart kåpa och vitt krås, tar endast upp ett tiotal fall om året. Men den långdragna historien om professor Christopher Gillberg i Göteborg och striden om hans forskning kring adhd och damp har fått en andra chans i Europadomstolen.

Domen kan leda till att Sverige måste se över sin lagstiftning.

– Det här kokar ner till att offentlighetsprincipen ställs mot tystnadsplikt. Allmänna intressen vägs mot enskilda intressen, säger ett av Gillbergs juridiska ombud, Anna Rogalska Hedlund.

Även om Sverige inte fälls kan det finnas formuleringar i domen som påverkar svensk lag och praxis.

Trotsade rätten

Allt började med att andra forskare för runt tio år sedan ville se Gillbergs material från studier av 141 barn. Han vägrade med hänvisning till att barnen och deras familjer var lovade sekretess.

För det dömdes han i både tingsrätt och hovrätt för tjänstefel för att han trotsade kammarrätten som sade att materialet skulle lämnas ut.

Han vände sig då till Europadomstolen eftersom han menade att det svenska rättsväsendet kränkt hans mänskliga rättigheter. I november 2010 kom domen: Staten var inte skyldig till någon kränkning. Men domstolen var inte enig. Två av sju domare ansåg att Sverige brutit mot rätten till skydd för privat- och familjeliv och att brottmålsdomarna mot Gillberg var oproportionerliga.

Bredare grepp?

Fast då prövades aldrig om kammarrätten gjorde rätt när den kom fram till att materialet skulle lämnas ut trots avtal om sekretess. Gillbergs ombud hoppas att domstolens stora kammare tar ett bredare grepp.

Tisdagens dom sätter punkt för den utdragna processen och Gillberg, som är fortsatt aktiv forskare, vill lämna allt bakom sig, enligt hans ombud.

– För honom är det ett erkännande att stora kammaren tagit upp fallet och att svenska staten uttryckt förståelse för att han ställdes inför ett svårt dilemma, säger Anna Rogalska Hedlund.

Mest läst