Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gillberg förlorade i Europadomstolen

Efter närmare tio år sätts punkt för den juridiska striden kring professor Christopher Gillberg och de så kallade bokstavsbarnen. Gillberg förlorade.

Europas högsta rättsliga instans, Europadomstolens Grand Chamber, konstaterar i sin dom att svenska staten inte gjort sig skyldig till något rättsövergrepp gentemot Christopher Gillberg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bakgrunden är Gillbergs mångåriga forskningsprojekt kring barn och ungdomar med adhd, en diagnos som tidigare även betecknades som damp. När en sociolog i början av 2000-talet ville granska underlaget för de avhandlingar som baserats på forskningen vägrade Gillberg att lämna ut materialet.

Dömdes för tjänstefel

Ärendet hamnade i förvaltningsdomstolarna och Gillberg förlorade i varje instans, men vägrade ändå att låta en utomstående titta på underlaget. På grund av det dömdes han 2005 i hovrätten till villkorlig dom och 50 dagsböter för tjänstefel.

Redan året dessförinnan hade ett antal av Gillbergs medarbetare, däribland hans hustru Carina, tagit det drastiska steget att strimla hela forskningsmaterialet. Medarbetarna motiverade detta med att de ville skydda de inblandade barnens integritet, men resultatet blev samtidigt att forskningen inte kunde granskas. Ett annat resultat blev att de tre som strimlat de omkring 100 000 sidorna ett par år senare dömdes för grovt undertryckande av urkund.

Europadomstolen fastslog redan i höstas att det var korrekt att döma Gillberg för att han inte hade lämnat ut materialet.

Domstolens Grand Chamber, där 17 domare hör mål av stort principiellt intresse, slår i sin dom enhälligt fast att:

• det lidande i form av förlorat anseende och uteblivna inkomster som Gillberg påstår sig ha drabbats av efter att ha dömts i svenska domstolar var den förutsebara konsekvensen av hans kriminella handlingar, och att

• han inte haft rätt att utfärda de löften om absolut anonymitet som getts till de aktuella barnen och deras familjer. Forskningsmaterialet var dessutom inte hans utan tillhörde universitetet och löd därför under offentlighetsprincipen.

Kommenterar inte själva domen

Enkelt uttryckt har inte svenska staten dömt Gillberg för hårt trots att det kan ha funnits förmildrande omständigheter, alltså omsorgen om bokstavsbarnen och deras närmaste.

Gillbergfallet har pekat på problemet med att forskare å ena sidan utlovar anonymitet till intervjuade, å andra sidan samhällets krav på öppenhet och möjlighet att granska underlaget för forskningsresultat. Gillberg förlorade det här målet, men frågan om hur liknande framtida intressekonflikter ska lösas lär förbli en het fråga i forskningssamhället.

Christopher Gillberg har via mejl till TT meddelat att han inte avser att kommentera själva domen.

Däremot skriver han i mejlet: "Jag är glad att domstolen fann ärendet tillräckligt viktigt för att bli föremål för överläggningar i Grand Chamber, och noterar med intresse och oro att svenska regeringen inför domstolen hävdade att internationellt vedertagna forskningsetiska regler faktiskt inte gäller i Sverige.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.