Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Det tog 20 år för projektet att komma igång och tar 11 till innan det är klart. Kostand 650 miljoner.

Giftet är borta om elva år

Efter 20 års förfäktning kring miljökrav satte Akzo Nobel i Bohus på fredagen grävskopan i den giftiga jorden. Nu väntar elva års saneringsarbete. Prislappen är på minst 650 miljoner kronor.

Med stöd av en ”rungande applåd” klipptes på fredagen det blågula invigningsbandet till Projekt Terra, ett av landets mest omfattande saneringsprogram av giftig industrimark. Främst kvicksilver och dioxiner på en del av Akzo Nobels industriområde i Bohus ska saneras.

En yta motsvarande tio fotbollsplaner och över 200 000 kubikmeter förorenad jord och fyllnadsmaterial ska tas bort, saneras och ersättas. Byggnader ska rivas. För att skydda Göta älv, som är dricksvattentäkt för 700 000 personer, ska fabriksområdet omgärdas av en ny betongbarriär.

Ett jättelångt projekt

– Detta är en väldigt viktig dag, sa Ulrika Dahl, platschef på Akzo Nobel i Bohus när hon klippte bandet. Det är ett ”jättelångt projekt” som ska pågå fram till 2026.

Det ovanliga med mark-saneringen på Akzo Nobel är att den ska ske samtidigt som tillverkningen av kemikalier i fyra fabriksenheter ska fortsätta som vanligt. Marken under dessa anläggningar, som också innehåller kvicksilver och dioxiner, kommer inte att saneras. Totalsanering har inte varit aktuellt och inte heller ansetts som tekniskt möjligt.

Den högtidliga invigningen av Projekt Terra har föregåtts av snart en 20 år lång process kring saneringskrav och åtgärdsplan. Se även faktaruta.

Vid en så kallad riskklassning av Eka Chemicals klassades området i den högsta riskklassen. Sett i ett riksperspektiv ansågs området som ett av de allra svårast förorenade i landet.

Under processen kring miljöåtgärder ansåg dåvarande Eka Chemicals att saneringen bör genomföras först när företaget har flyttat från platsen eller lagts ned.

Länsstyrelsen replikerade att enligt deras erfarenhet finns inte alltid pengar kvar för saneringsåtgärder när ett bolag beslutat sig för att avveckla en verksamhet och sällan heller intresse. Dessutom finns risken att kunnig personal försvinner.

Det har också varit oenighet mellan parter om vilken ”reningsnivå” saneringen ska nå. Företaget ansåg länge att det skulle vara acceptabelt med en förorening på 100 milligram (mg) kvicksilver per kilo. Det betraktade länsstyrelsen som en ”skyhög” nivå och miljödomstolens krav slutade med att jord med mer än 2,5 mg kvicksilver per kilo ska tas bort för sanering.

Slutförvaring i saltgruvor

Bland raden av detaljer i saneringsarbetet och åtgärdsplanen kan noteras att jordhalter som innehåller mer än 1000 mg kvicksilver kommer att skickas till tyska saltgruvor för slutförvaring. Övriga jord- och avfallsmassor ska saneras vid anläggningar i Göteborgsområdet.

Beräkningar visar att det kan finnas 1,3 ton kvicksilver i marken som ska saneras. Men det kan vara såväl mindre som större mängder.

De giftiga dioxinerna fanns som restprodukt i tidigare processer och slam från produktionen användes som fyllnadsmassa.

– Detta är ett projekt som kostar väldigt mycket pengar, sa Evalotta Stolt, miljökoordinator, sedan hon presenterat de praktiska stegen i miljösaneringen.

När GP frågade hur mycket pengar Projekt Terra kommer att kosta svarade hon:

Det finns inga alternativ

– Jag har ingen aning. Jag tar inte reda på det. Vi tillsätter de pengar, de resurser, som behövs.

Tidigare, i samband med miljödomstolens besked 2009, gjorde Akzo Nobel beräkningen att saneringen kommer att kosta 650 miljoner kronor. Fortsatt är det den summan man nämner.

– Nu har vi landat i den miljödom vi har. Och det finns inga alternativ för Akzo Nobel och priset på saneringen är det vi får betala för att fortsatta verksamheten här i Bohus. Det finns inget alternativ, säger Ulrika Dahl, platschef.

En av många orsaker till att saneringsarbetet kommer att ta så pass lång tid är hänsynen till djurlivet. Under tider när fisk vandrar upp- och nedströms i älven går det inte att arbeta i älven.

Omkring 500 personer arbetar i dag vid Akzo Nobel i Bohus. Vid anläggningen tillverkas kemikalier som sedan används vid tillverkning av papper, läkemedel, elektronik, färger och lack. Vid anläggningen bedrivs även forskning och utveckling.

FAKTA: Lång väntan

Dagens verksamhet på Akzo Nobel i Bohus startade 1924 under namnet AB Bohus Kemiska Industrier. Däremellan har verksamheten drivits i namnet Eka Chemicals.

Från starten fram till 2005 har det producerats klor och lut med kvicksilvermetoden.

Myndighets- och domstolsprövningen av den nu aktuella saneringen av miljögifter i marken inleddes 1996 då Naturvårdsverket begärde en omprövning av villkoren.

Koncessionsnämnden för miljöskydd satte i maj 1998 villkor för sanering av industriområdet.

Efter ett flertal domar kring speciella frågor så avslutade miljödomstolen 2009 koncessionsnämndens beslut genom att sätta en rad villkor för dåvarande Eka Chemicals.

Bland annat följande ingick i villkoren:

Skyddsbarriär mot Göta älv till skydd mot föroreningsspridning och senast 15 år efter det att domen vunnit laga kraft ska förorenad mark tas bort.

2103 fastställdes saneringsplanen.

Mest läst