Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Gert Gelotte: En trevande debut

    I sin tv-debut lyckades Stefan Löfven inte förklara hur fördubblad skatt på arbete skall minska ungdomsarbetslösheten, skriver GP:s Gert Gelotte.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Stefan Löfven började partiledardebatten i SVT starkt med ett frontalangrepp på regeringens misslyckande med arbetslösheten. Det är onekligen så att den arbetslöshet som Alliansen beskrev som massarbetslöshet i valrörelsen 2006 i dag är ett mål som knappast är i sikte de närmaste åren. Det är också ett faktum att den höga ungdomsarbetslösheten är Sveriges kanske allvarligaste framtidsproblem. Men därefter blev Löfven desto mer trevande.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Han lyckades inte förklara hur fördubblad arbetsgivaravgift för ungdomar, fördubblad restaurangmoms och en halvering av RUT skulle minska arbetslösheten. Det är tvärtom ett högst rimligt antagande att om det blir väsentligt dyrare att anställa ungdomar, så får färre ungdomar jobb och många unga riskerar att förlora de jobb de fått.

    Om möjligt ännu svårare är det att se förnuftet i en halvering av RUT. Avdragen för hushållstjänster har skapat jobb åt tidigare arbetslösa som haft mycket svårt att konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. Om arbete är politikens viktigaste fråga är halvering av en fungerande arbetsmarknad för lågutbildade verkligen inte rätt väg att gå.

    Många arbetslösa ungdomar behöver utbildning för att bli anställningsbara. Om det är alla överens. Men att, som Löfvens föreslår, införa gymnasieplikt för alla arbetslösa som inte fyllt 25 år är alldeles för ensidigt. De som vill plugga på komvux kan redan göra det. Vad som behövs är alternativ, som korta yrkeskurser, för att ungdomar som redan misslyckats inte skall slås ut från gymnasiet en gång till.

    Löfvens bästa insats gällde energipolitiken. Han vill ha en blocköverskridande överenskommelse. En sådan vore bra för Sverige. Men Löfvens förhandlingsinvit blir meningsfull först när han släpper kravet på kärnkraftsavveckling. Där svävar han fortfarande på målet.

    Partiledardebatten var Stefan Löfvens första som partiledare och politiker. Att han ibland även trevade efter argument är begripligt. Vänsterpartiets nye partiledare Jonas Sjöstedt var desto högljuddare och tog kommandot över den samlade oppositionen. Det måste Löfven rätta till om han vill vara oppositionsledare.

    Gert Gelotte