Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Viktig gruvindustri. Sverige är ett av få länder i Europa med gruvbrytning. För att kunna bygga ut den behövs avancerad teknik, miljömässigt hållbara lösningar och kunskap, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Geovetenskap måste in på skolschemat

Brist på geologisk kunskap är som avsaknad av insikter i historia och ekonomi. Geovetenskap behövs på schemat för att ge elever en bättre förståelse för miljö- och klimatrelaterade problem. Geologisk kunskap blir också allt viktigare för samhällsplanering och industriell utveckling. Ämnet är självskrivet på schemat i många andra länder. Det borde vara lika självklart i den svenska skolan, skriver ledande företrädare för skola, forskning, akademi, industri och myndighet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Samhället och ekonomin är beroende av våra naturresurser. Vår gruv- och stenindustri omsätter med stål- och metallverken, nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor (2007). Med mineralråvaror skapar branscher som kemi, bygg, bil, flyg och maskiner 30 miljoner jobb i Europa och ett förädlingsvärde på 1 300 miljarder euro.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Efterfrågan på metaller och mineral ökar med teknik- och samhällsutvecklingen, men Europa är starkt importberoende av många viktiga ämnen. Sverige är ett av få länder i Europa med gruvbrytning – och goda förutsättningar att bygga ut den – men då krävs avancerad teknik, miljömässigt hållbara lösningar och kunskap. Minst lika viktigt är en kunnig allmänhet och välinformerade beslutsfattare som ger ramarna.

Jordbävningar och vulkanutbrott påverkar vardag och viktiga samhällsfunktioner, även här hemma. Det visar också hur viktig grundläggande kunskap om vår jord och dess processer är.

Kräver goda kunskaper om berg och jord

God samhällsutveckling kräver infrastruktursatsningar och optimerad markanvändning. Hälften av vårt goda dricksvatten kommer från grundvatten, men konkurrensen ökar och riskerna för förorenade utsläpp behöver bemästras. I Sverige satsar vi nära 500 miljarder kronor på infrastruktur till och med år 2021. Allt mer byggs under mark; vägar, järnvägar och tunnlar. Vi kan bara bygga så utan att riskera stora ekonomiska värden, skenande byggkostnader eller människors hälsa om vi har goda kunskaper om berg och jord.

Miljö- och klimatfrågorna tar allt större plats i debatten. Mark, luft och vatten är ibland så påverkade av människan att den naturliga livsmiljön begränsas. Med ett varmare klimat följer global stigning av havsytan, extrema vädersituationer och naturkatastrofer, med enorm mänsklig, samhällelig och ekonomisk påverkan.

Geologisk grundsyn nödvändig

Geologins långa tidsperspektiv ger grunden till att förstå klimatförändringar. Mer kunskap om säkerhet i forskningsresultat och hos förvarningssystem, och om vikten av internationellt samarbete, är nödvändigt för att förbättra situationen. Geologin måste vara en del i det systemtänkande som krävs. En geologisk grundsyn redan i skolan är nödvändig.

Geologin är det enda stora naturvetenskapliga ämne som saknas. Detta trots att gymnasiets kursplan har stor betydelse för valet av utbildning, och geologin skulle bidra till att uppfylla regeringens vision om ett konkurrenskraftigt Sverige (SOU 2010:28). Geovetenskap finns bara i geografin, inom naturkunskapen. Eleverna på Naturvetarprogrammet har inte naturkunskap på schemat. Geologi nämns inte ens vid namn i ämnesplanerna. Detta är allvarligt!

Vi hoppas att Skolverket när de nu stöper om den svenska gymnasieskolan, ger ungdomarna de verktyg de behöver för att möta framtidens utmaningar.

Många unga är starkt engagerade i jordens framtid och en hållbar utveckling. Med geovetenskap på schemat vore det lätt att motivera dem för en utbildning om jordens resurser och den globala miljön.

I Norge har geovetenskap samma rang som biologi, fysik och kemi på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Bristande kunskap i Sverige får inte bli ett hinder för en god utveckling av vårt samhälle. Ge plats för geovetenskapen på gymnasiet!

Här är vårt förslag till innehåll:

* Jordens uppkomst och uppbyggnad

* Livets uppkomst och tidiga utveckling

* Atmosfärs- och havscirkulation

* Geobiokemiska kretslopp

* Naturkatastrofer

* Processer och former på jordens yta

* Globala klimatförändringar

* Hållbar användning av naturresurser

Tomas From, vd, Svemin

Annica Grundström, ordf Geografilärarnas riksförening

Jan Magnusson, GD, SGU

Vivi Vajda, forskare, Lunds universitet

Pär Weihed, professor, Luleå tekniska universitet, ordf Nationalkommittén för Geologi

Gunnar Öquist, ständig sekreterare, KVA