Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Ge omhändertagna barn ett offentligt biträde

Tvångsomhändertagna barn står i dag utan rättsligt stöd. De är i händerna på myndigheter som inte sällan fattar felaktiga beslut som kan skada dem. Med ett offentligt biträde i alla väsentliga beslut förhindras att barn hamnar i situationer liknande det som hänt i Marks kommun, skriveradvokat Peter Zeijersborger.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I min yrkesroll som advokat och jurist har jag under flera år arbetet med familjerätt och socialrätt och regelbundet biträder jag såväl barn som deras föräldrar i mål om tvångsomhändertagande med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). När en rättsprocess om tvångsomhändertagande inleds har barnet och respektive förälder rätt till ett offentligt biträde, vanligtvis utses en advokat eller jurist, som företräder dem inför domstol och tar deras rätt till vara. Men när domstolsprocessen är avslutad, så upphör uppdraget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att skilja barn från deras föräldrar med tvång är en av de mest ingripande åtgärder som samhället kan vidta mot den enskildes vilja. Eftersom barnet i dag inte har rätt till ett offentligt biträde efter att domstolsprocessen är avslutad, så står den unga ofta utan någon som kan ge dem rättsligt stöd medan de är omhändertagna. Behovet av vård ska omprövas av socialnämnden var sjätte månad. Men det är inte fråga om några regelbundna rättsliga prövningar, utan socialnämnden ska på eget initiativ och utan att granskas pröva om behovet av vård finns kvar. Som längst kan en person vara tvångsomhändertagen enligt LVU till 21 års ålder.

Ingen som för barnens talan

Barnen måste ensamma kunna lita på att de sociala myndigheterna följer lagen, informerar dem om rättigheter på ett korrekt sätt och att det fattas beslut som är förenliga med barnkonventionen och barnets bästa. Den unga har ingen som kan föra deras talan och kontrollera att socialnämnden gör riktiga bedömningar.

Utifrån min erfarenhet händer det allt för ofta att det blir fel och ibland kan den här typen av ärenden handläggas rent vårdslöst. Huruvida detta beror på okunskap eller för hög arbetsbelastning är svårt att säga. Men fel blir det och barn rycks upp från väl fungerande familjehem och sin invanda miljö, de placeras ibland långt ifrån föräldrarna så att det blir svårt för dem att ha möjlighet att träffas. Att myndigheterna inte informerar de berörda om när och hur de har rätt att klaga på ett beslut eller när de kan och bör anlita en advokat för hjälp syns tydligt om man tar del av socialstyrelsen rapport om hur handläggningen gått i det omtalade ärendet med de två syskonen i Marks kommun.

Skrämmande exempel

Jag har sett skrämmande exempel på vårdslös handläggning från ett flertal kommuner över hela Sverige och det är min uppfattning att barnens skydd mot myndigheterna måste stärkas. Ett sätt att åstadkomma detta och förbättra rättssäkerheten är att vid alla väsentliga beslut som måste tas under tiden som den unge är under tvångsvård låta barnet biträdas av ett kompetent och engagerat offentligt biträde. Det kan bland annat gälla beslut om omplacering av barnet till nytt familjehem, beslut om att dra ner på umgänge mellan barnet och en förälder eller att vården ska upphöra. Alla dessa beslut är av väsentlig betydelse för barnet och ett felaktigt beslut kan få förödande konsekvenser för barnets utveckling.

Socialnämnden har skyldighet och befogenhet att ingripa till den unges skydd om det finns en risk att det far illa och varje år placerar våra socialmyndigheter flera tusen barn utanför det egna hemmet på institutioner eller i familjehem. De flesta av dessa placeras med stöd av LVU. Lagen tillämpas då barnet har ett vård- och skyddsbehov som inte kan tillgodoses med frivilliga insatser, alltså när vårdnadshavare eller barnet inte samtycker.

Om barnen fick rätt till ett offentligt biträde inför alla viktiga avgöranden skulle risken för felaktiga beslut och dålig handläggning avsevärt minskas. Det skulle också vara till fördel för den beslutande myndigheten. Som det är i dag kan det ju finnas en risk att de sociala myndigheterna i rädsla för att begå tjänstefel undviker att fatta svåra beslut eller att de mörkar egna misstag. En utökning av rätten till ett offentligt biträde skulle därför inte bara innebära att barnets skydd stärktes utan även medföra en trygghet för den beslutande tjänstemannen som måste våga fatta svåra och ingripande beslut.

Peter Zeijersborger

advokat

Bild - 1
Mest läst