Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ge läxhjälp i skolan i stället för Rut-avdrag

Rut-avdrag för läxläsning är det senaste i raden av förslag som underminerar tanken om likvärdighet och alla elevers rätt till kunskap i skolan. Låt Sveriges alla grundskolor erbjuda läxhjälp inom ramen sitt uppdrag, i stället för att staten ska skattesubventionera privat läxläsning, skriver Gabriel Wikström, SSU.

En oroväckande förskjutning har skett i den svenska skolan. Undan för undan har den borgerliga regeringen presenterat förslag som underminerar tanken om likvärdighet och alla elevers rätt till kunskap i skolan. Det senaste, Rut-avdrag för läxläsning, är bara ett i raden av exempel på den ökande graden av ansvarsprivatisering i skolan. I stället för att satsa på integrerad läxhjälp inom ramen för den ordinarie skolverksamheten, blir det upp till varje familj själv att ombesörja stödet för läxläsning – trots diametralt olika förutsättningar. Det som tidigare var den svenska skolans paradgren, den kompensatoriska kapaciteten att ge alla elever kunskap oavsett bakgrund, är snart ett minne blott.

Det stora problemet med Rut-avdrag för läxläsning är inte att välbärgade föräldrar vill sina barns bästa och därmed betalar för läxhjälp. Problemet är att det överhuvudtaget finns en marknad för detta och en möjlighet för elever med rika föräldrar att få läxhjälp subventionerat med skattepengar. Det är ett kraftigt underbetyg för den svenska skolan och en tydlig indikator på att skolan inte ger elever de kunskaper som de behöver.

Gråzon i lagstiftningen

Den borgerliga regeringen har sedan 2006 skurit ner på anslagen och minskat resurserna till skolan. Enbart i år har 675 miljoner kronor dragits ner på gymnasiet. I sin tillväxtrapport som McKinseys presenterades tidigare i år visar man på hur resultaten i den svenska skolan sjunkit väsentligt. Även skolinspektionens rapport som publicerades tidigare i år visar på stora brister i grundskolan med allt färre elever som får de kunskaper som de har rätt till. Konsekvensen är att allt färre elever kommer in på gymnasiet och att allt färre elever går ut gymnasiet med fullständiga betyg – med hög arbetslöshet som följd.

Rut-avdraget är egentligen inte tänkt att gälla för läxläsning. Men med hjälp av en gråzon i lagstiftningen, tillsammans med läxhjälpsföretagens kreativitet, har läxhjälp kunnat skattesubventioneras genom att i stället kalla det för barnpassning med pedagogisk inriktning. Fram till idag har enbart elever upp till 15 år varit berättigade läxhjälp med Rut-avdrag. Men det har varit svårt att motivera att unga äldre än 15 år får pedagogisk barnpassning.

Bidrar till större segregation

Nu vill finansdepartementet utöka den skattesubventionerade läxhjälpen så att den även gäller på gymnasiet. Det skulle ytterligare bidra till en än mer segregerad skola som framför allt gynnar läxhjälpsföretagen. Förslaget är ogenomtänkt och det är därför inte konstigt att det sågats från flera håll, bland annat av Skolverket. De menar att förslaget enbart gynnar ett fåtal och måste vägas mot alternativ användning av skattemedel.

Vi delar Skolverkets bedömning. Om regeringen är seriös i sin ambition om att stärka upp elevers rätt till stöd vid läxläsning bör det ske inom ramen för den ordinarie skolverksamheten. Varje skattekrona som läggs på att subventionera privat läxläsningshjälp är en skattekrona som skulle kunna gå in i skolans verksamhet. Det är inte ansvarsfullt att föra en politik som i praktiken leder till att enbart elever med rika föräldrar har råd med läxläsningshjälp.

Skollagen behöver skärpas

Vi menar att en mycket bättre användning av skattemedlen är att Sveriges alla grundskolor erbjuder läxhjälp inom ramen sitt uppdrag, i stället för att staten ska skattesubventionera privat läxläsning. Men då behöver skollagen skärpas så att det tydligare framgår att alla elever ska få rätt till kvalificerad läxhjälp.

För mig som socialdemokrat är det självklart att skolan ska ge alla elever möjlighet att lyckas. För det krävs en sammanhållen skola som kompenserar för olika elevers sociala bakgrund. Med Jan Björklund vid rodret har vi fått ett utbildningssystem som rör sig i helt motsatt riktning, där det mer och mer blir upp till varje elev att skapa förutsättningar för sig själv att lyckas. Det är en skola som varken eleverna eller samhället tjänar på.

Gabriel Wikström

förbundsordförande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU

Mest läst