Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ge invånarna enkel insyn i den kommunala ekonomin

    De senaste årens avslöjanden om mutskandaler har gjort att svenskar i högre utsträckning tror att politiker och tjänstemän är korrupta. Det är viktigt att möta detta misstroende med transparens och information. Ett sätt kan vara att öka invånarnas insyn i den kommunala ekonomin, skriver Filip Hadenius, initiativtagare till Skattekollen.se.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Invånarna i Västra Götalands 49 kommuner har i dag dålig insyn i den kommunala ekonomin och vilka verksamheter som deras skatt går till. Men om de kommunerna blev bättre på att enkelt beskriva hur kostnaderna fördelar sig skulle sannolikt kunskapen och intresset för kommunalpolitiken öka. Med tanke på kommande val 2014 vore detta önskvärt.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Flertalet invånare brukar känna till att deras kommun har ansvar för skola och äldreomsorg. Men på frågor om andra verksamhetsområden som arbetsmarknadsinsatser, flyktingmottagning eller ekonomiskt bistånd tror man att det är staten som står för dessa. Men det visar sig att om man tydligt beskriver hela listan på kommunernas breda verksamhetspalett har invånarna en tendens att bli mer intresserade av hur deras kommun sköts och vad deras skattepengar används till. Överraskande för en del är att förhållandevis lite går till administration och politikernas löner.

    Rapporten Allmän nytta eller egen vinning som ESO, expertgruppen för studier i offentlig miljö, presenterade tidigare i år visar att svenskarna i högre utsträckning än övriga nordbor tror att våra politiker och tjänstemän är korrupta. En faktor kan vara de senaste årens stora mediala avslöjanden, inte minst mutskandalen i Göteborg. Det är viktigt att detta misstroende mot demokratin möts med transparens och information.

    Svårtillgänglig information

    Med detta som bakgrund är det svårt att förstå att kommunerna inte beskriver den ekonomiska fördelningen på ett tydligare och enklare sätt. En stickprovsundersökning gjord på 25 slumpmässigt utvalda kommuners hemsidor, varav flertalet västsvenska, visar att det i genomsnitt tar fyra klick att ta sig till någon form av ekonomisk information. Väl där kan invånarna oftast ladda ner den kommunala budgeten, men tyvärr är den inte sällan 50 sidor lång och minst sagt ekonomiskt komplicerad. Vissa kommuner tar dock ett litet steg längre och visar hur hundra kronor skatt fördelas. Men där anges ofta diffusa poster som övrigt eller kommungemensamma kostnader. Vad detta innebär är inte lätt att förstå för en vanlig invånare. Risken är istället att det kan bidra till misstänksamhet, helt onödigt eftersom det med största sannolikhet är relevanta kostnader. Istället borde kommunen förklara vilka tjänster och service som varje område innehåller. Oavsett om det handlar om äldreomsorg eller infrastruktur.

    Om kommunerna blev bättre på att informera om skattemedlens fördelning på ett mer begripligt sätt skulle då vår benägenhet att ta del av dessa uppgifter att förändras?

    Det var den övergripande frågeställningen som jag använde mig av vid ett statsvetenskapligt uppsatsarbete. Mätverktyget för detta blev en webbtjänst, skattekollen.se, som paketerar den kommunalekonomiska informationen på ett mer lättförståeligt sätt.

    Flera positiva effekter

    För att kunna mäta en förändring hos användarna delades man som besökare automatiskt in i en av två grupper. Den ena gruppen svarade på en rad enkätfrågor innan de fått se kommunbudgetens fördelning och den andra gruppen svarade på samma frågor efter att ha sätt fördelningen. Totalt svarade 13 000 personer på enkäterna och när de två gruppernas svar jämfördes kunde bland annat följande resultat påvisas:

    Besökarna blir mer intresserade av kommunalpolitik.

    Besökarna anser i högre utsträckning att kommunerna gör ett bra jobb.

    Besökarna säger sig ha en bättre uppfattning av hur skatten fördelar sig mellan olika kommunala ansvarsområden. 

    Kommunerna tillhandahåller den service som påverkar oss invånare mest. Det rimliga borde i så fall vara att fler engagerar sig i valet till kommunen. Om invånarna i högre utsträckning faktiskt visste vad det politiska parti och de politiker som de lägger sin röst på ska ansvara för under kommande fyraårsperiod är jag övertygad om att väljaren funderar ett par minuter extra. Men då krävs en betydligt mer lättillgänglig information om kommunens verksamhet och vad skattepengarna går till. Det finns många sätt att göra det på, men ingen ska behöva läsa igenom 50 sidor långa budgetdokument. Det är en grundläggande demokratisk rättighet att faktiskt få veta vad kommunen gör med invånarnas pengar.

    Filip Hadenius

    initiativtagare till tjänsten Skattekollen.se som kommuner kan använda för att beskriva sin ekonomi och verksamhet. Tidigare kommunikationskonsult men arbetar heltid med Skattekollen sedan september 2013