Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Göteborgsforskare är på väg att lösa fantomsmärtor

Göteborgsforskare är på väg att ta fram en unik terapi mot fantomsmärtor. I vår skall cirka 15 patienter jobba med en virtuell verklighet som lindrar verklig smärta. Men även utlandet visar intresse för forskarna på Chalmers och Sahlgrenska.

Vetenskapen vet ganska lite om hur fantomsmärtor uppstår. En hypotes är att det beror på att ett gäng neuroner i hjärna och ryggmärg blir "arbetslösa" efter en amputation.

- Eller snarare, det blir en omorganisation i centrala nervsystemet, när en del av hjärnan inte längre stimuleras av rörelser och förnimmelser, säger Max Ortiz Catalan.

Hjärnan sänder signaler, som upplevs som smärta, klåda, kyla eller tryck i den amputerade kroppsdelen. Och det kan göra riktigt, riktigt ont.

Varje år görs det cirka 550 amputationer i Sverige. 500 av dem är benamputationer, de flesta beror på cirkulationsrubbningar. Ortiz Catalan och hans team har ännu bara testat sin metod mot fantomsmärtor på en person utan underarm och hand.

- Men metoden går mycket väl att använda på patienter som amputerat ett ben, säger Max Ortiz Catalan.

Han är doktorand på Chalmers. Tillsammans med läkaren Richard Brånemark utvecklar han unik armprotes. Den fästs med en titanskruv i axeln. Elektroder kopplas direkt till nerver och muskler i axeln. Patientens nerver och muskler styr sedan protesen tillsammans med de implanterade elektroderna.

Med en protes som är kopplad till både nerver och muskler skall patienten kunna röra arm och hand nästan på samma sätt som en "riktigt" arm. Men också känna vad det är patienten håller i handen.

- Vi räknar med att kunna designa armproteser så att den kontrolleras lika naturligt som den förlorade armen, säger Max Ortiz Catalan.

Den första operationen med en titanprotes gjordes på Sahlgrenska för drygt ett år sedan – en tänkande och kännande protes.

Forskningsarbetet förde med sig ännu en lösning. Ortiz Catalan och hans team behövde amputerade patienter för att ta fram algoritmer, eller definierade instruktioner, till den mjukvara som skall förstå vad patienten vill göra med sin armprotes.

- Vi såg att de personer som hjälpte oss ta fram algoritmerna hade roligt och blev stimulerade av den virtuella verklighet vi utsatte dem för. Då uppstod idén att det vi skulle kunna utveckla teknik som minskar eller helt få slut på fantomsmärtor, säger Max Ortiz Catalan.

Ett problem med andra terapier är att patienten inte orkar hålla på med dem. De är inte tillräckligt stimulerande. Terapi som är baserad på virtuell verklighet har klara fördelar. Patienten kan göra fler rörelser och fler övningar.

- Vi bygger interaktiva spel som utmanar patienten. Och svårighetsgraden kan vi variera, säger Max Ortiz Catalan.

Ture Johansson, trots olyckan för 49 år sedan, är mycket intresserad av att köra bil. Därför jobbar han i ett program där han kör tävlingsbil, men bara med den amputerade armen.

Virtuell terapi har funnits ett tag. Nackdelen med de befintliga virtuella terapierna är att de förutsätter att patienten gör samma rörelser samtidigt med den hela armen och den amputerade.

Varje vecka har Ture lämnat detaljerade rapporter om smärtförändringar. De visar att intensiteten i smärtorna har minskat radikalt. Från att ha haft ont mest hela tiden under de första veckorna, till att efter cirka fyra månader känna liten eller ingen smärta alls under större delen av dygnet.

I vår skall fler amputerade patienter delta i test, där man gemensamt med patienter utvecklar en programvara som hon eller han sedan kan koppla till sin dator, för att göra eller leka fram övningar och aktivera slumrande nerver och muskler.

Max Ortiz Catalan räknar med att cirka 15 personer i Göteborg, Örebro och Stockholm skall delta i utvecklingsarbetet.

- Men även i Tyskland och Österrike visar man intresse för vad vi håller på med, säger Max Ortiz Catalan.

Amputationer och fantomsmärtor

Det görs cirka 50 armamputationer i Sverige varje år. De flesta på grund av olycksfall, enligt Personskadeförbundet.

Det görs 500 benamputationer varje år. 80 procent av dem beror på cirkulationsrubbningar hos patienten.

Cirka 80 procent av dem som amputerat en arm eller ett ben känner fantomsmärtor.

Fantomsmärtor beskrivs av patienter som kyla och tryck, stickningar och smärta från en amputerad del av kroppen. Smärtorna tilltar med ålder.

I dag publiceras Göteborgsforskarnas studier i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neuroscience.

Mest läst