Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Hasse Holmberg / SCANPIX

Göteborg stänger ute idéburna vårdföretag

Debatt Göteborgs stads motstånd mot alla privata vårdföretag gör att idéburna organisationer buntas ihop med kommersiella bolag – och väljs bort. Därmed hotas vård och omsorg som göteborgarna vill ha och är nöjda med, skriver bland andra Lotta Säfström, Göteborgs kyrkliga stadsmission.

Vi i Famna Väst, en del av Riksorganisationen Famna, har en sak gemensamt. Vi är fem privata utförare inom vård och omsorg (Bräcke diakoni, Föreningen Skyddsvärnet i Göteborg, Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborgs Räddningsmission och Göteborgs kyrkliga stadsmission), som alla återinvesterar våra överskott i verksamheterna.

Modellen kallas ibland non profit, ibland talar man om idéburna aktörer. Oavsett namn är det en princip med starkt stöd i Göteborg – enligt en Novus-undersökning från 2013 tror över hälften av göteborgarna att idéburna organisationer är ganska eller mycket bra på att leverera vård och omsorg med kvalitet.

Kommuninvånarnas förtroende saknar inte grund. Exempelvis hade Göteborgs Stadsmissions äldreboende Götaholm bäst kundnöjdhet i hela Göteborg förra året.

Kategoriskt motstånd

Man kan tycka att vår idéburna verksamhetsidé därmed borde tas emot med öppna armar även av de styrande i Göteborg. I synnerhet under ett valår när vinster i välfärden är ett hett debattämne, och non profit-modellen representerar ett tredje alternativ.

I stället finns inom Göteborgs stad ett kategoriskt motstånd mot privata utförare, där alla buntas ihop och väljs bort. Oavsett om de är kommersiella bolag som delar ut vinst till aktieägare – eller idéburna organisationer som återinvesterar i verksamheten.

Ett talande exempel är Bräcke diakoni, som vuxit till en av landets största non profit-aktörer. Expansionen sker dock främst i bland annat Stockholm och Jönköping. I hemstaden Göteborg har man i stället fått dra ner på verksamheter.

Prioriterar lägsta pris

Kommunens ovilja att öppna för alternativa utförare tar sig bland annat uttryck i att den politiska majoriteten beslutat att inte tillämpa Lov, Lagen om valfrihetssystem, som skulle låta brukarna själva få välja utförare. Det visar sig även i kommunens sätt att tillämpa upphandlingskriterierna. I många kommuner anges ett fast pris vid upphandling av vård och omsorg, vilket gör att kvalitetsfaktorer väger tyngre. Men i Göteborg prioriteras ofta lägst pris.

Trots att det sedan 2012 finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin anlitas våra organisationer allt mindre av Göteborgs stad. Flera välfungerande verksamheter har fått avvecklas därför att kommunen i stället har byggt upp egna.

Därmed försvinner lokalt förankrad vård och omsorg som prioriterar långsiktighet, kompetens och kvalitet. Som har bidragit till ett bättre Göteborg i åtskilliga decennier. Som göteborgarna har förtroende för och efterfrågar. Och som har en tydlig särart med starka idéer och dokumenterat nöjda brukare.

Obefintliga kunskaper

I en enkät med Göteborgs kommunpolitiker som Nordiska Undersökningsgruppen gjorde 2013 framkom att nästan hälften hade bristfälliga eller obefintliga kunskaper om begreppen non profit och idéburen vård. Två tredjedelar av politikerna kunde inte namnge någon aktör inom vår sektor.

Är det alltså ren okunskap som gör att vi stängs ute?

Lotta Säfström

direktor / vd, Göteborgs kyrkliga stadsmission och ordförande Famna

Martin Ärnlöv

direktor / vd, Bräcke diakoni

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst