Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Förebild. Manhattan i New York är ikonen för höga byggnader. Där har man, sedan Empire State Building och Chrysler Building, utformat skyskraporna med skärpa och haft en genomtänkt lokaliseringen av stadens silhuett, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Göteborg fylls med höghus – men för vem?

    Mängder med nya höghus planeras nu i Göteborg. Deras påverkan på staden och stadens silhuett kommer att vara omfattande. Desto viktigare att ha en genomtänkt plan och strategi för om och var de ska kunna byggas samt vilka krav som bör ställas och på vem, skriver Ingemar Mattsson och Tommie Vester, Arkitekturens hus.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    De senaste höghusprojekten i Göteborg är: ett 25 våningars höghus vid Centralen, en 23 våningars ”skyskrapa” på Eriksberg, ett cirka 25 våningars hotelltorn vid Folkets Hus och Chalmers som vill bygga ett 24 våningars höghus med studentbostäder. Vid Järnvågen mot älven finns flera höghus på cirka 20 våningar i sommarens nya programskiss. I dagarna kom annonsbilagan om ”Det nya Göteborg”, där projekten visar på ivern att ändra Göteborgs silhuett och man talar om ”En fläkt av Manhattan”. Nu har Stadsbyggnadskontoret visat förslag på att exploatera delar av Heden med kvartersbebyggelse upp till 16 våningar. Idéerna har lovprisats av några kändisar och Yimby – medan allmänheten samlar kraft att försvara stadens karaktär och att behålla sitt öppna Heden.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Göteborg hade vid slutet av 1900-talet ett fåtal högre byggnader som bildade silhuetter över den sammanhållna staden. Då fanns Domkyrkan, Tyska kyrkan, Otterhall, Sjöbefälsskolan, Skansen Kronan och Masthuggskyrkan – alla med skulpturala kopparklädda tak. Dessutom fanns bostadsbebyggelse på höjderna Otterhällan och Carolus Rex, som på ett naturligt sätt följer stadens topografi innanför Vallgraven. Stadens solitära byggnader hade på den tiden väl utformade torn och avslutningar mot himlen. Många hade en allmän betydelse för staden och var till glädje för betraktarna.

    Medveten utformning

    Några moderna höghus fanns på den tiden: ”Läppstiftet” vid Lilla Bommen ritat av arkitekten Ralph Erskine och ”Canon-huset” i södra Gårda ritat av Cederlöfs arkitektkontor. Dessa två höghus har karaktäristisk utformning av takens avslutning mot himlen.

    Om man ser på städer i världen med en medveten utformning av höga byggnader är S:t Petersburg ett ”gyllene exempel”! Där bestämde Tzar Peter att alla byggnader högre än Vinterpalatset skulle vara förgyllda med bladguld, vilket omfattade kyrkor och andra torn. De byggnader, som tar stadens silhuett i anspråk, skulle utformas med högsta krav på skönhet och ha stor betydelse för staden och dess invånare.

    Manhattan i New York är ikonen för höga byggnader. Där har man, sedan Empire State Building och Chrysler Building, utformat skyskraporna med skärpa och haft en genomtänkt lokaliseringen av stadens silhuett.

    Göteborgska stubbar

    En skribent liknade förra året de nya höghusen i vår stad vid stubbar – höga lådor som byggts inom tillåten höjd! Några har senare byggts på och andra är förberedda för påbyggnad. Höjden på byggnaderna har varit en förhandlingsfråga med kommunen, där fastighetsägare tagit initiativet till att bygga högt och hävdat ekonomiska intressen. Kan man förhandla fram påbyggnader i framtiden?

    Exemplen på oavslutade höghus är många i staden, däribland Gårdas höghus, kontorsskraporna i Almedal, Posthotellet och höghusen vid Gamla Ullevi.

    Ska vi ha nya höghus i Göteborg och vilka motiv ska då gälla? Det måste finnas en långsiktig plan för lokaliseringen av höghus och vem som är ansvarig. Vilka utformningskrav ska man ställa på byggnader som syns från stora delar av staden? Är ekonomiska motiv tillräckliga argument för att bygga högre än alla andra i omgivningen? Har vi tomtpriser, som motiverar höghus? Är kapitalets önskan att var högst och synas acceptabla? 

    Har stor påverkan

    Höghus påverkar stadsbilden på långt håll. De blir blickpunkter och måste utformas med stort ansvar för att kunna vara ett tillskott i stadens silhuett. Byggnader inom stadens höjdskala är en angelägenhet för närmiljön, men ju mer de är synliga på avstånd desto högre krav måste ställas på utformningen.

    I omvärlden har städer, med historiskt värdefulla miljöer, fattat beslut om att begränsa höjdskalan. Där har man prioriterat närmiljön och skalan på byggnader, som samspelar på ”lika villkor”. Sedan finns alla städer med splittrade inslag av höghus. Endast ett fåtal av dessa silhuetter har blivit värdefulla tillskott i stadsmiljön. Vem vill påstå att höghus är ett nödvändigt inslag för att öka Göteborgs skönhet?

    Projektet att bygga det 200 meter höga Karlavagnstornet på Hisingen är den allvarligaste frågan för Göteborgs stadsbild sedan staden grundades. Internationella arkitektgrupper har visserligen utarbetat djärva utformningsförslag och en vinnare har utsetts. Frågan är dock inte löst med detta – även om fastighetsägaren har initierat en arkitekttävling. Den grundläggande frågan är om vi i Göteborg ska ha en byggnad som ger staden en helt ny dominerande silhuett. Hur har den aktuella höjden fastställts? Vilka erfarenheter har vi, i vårt glesbefolkade land, av att bo på en höjd, där inga fåglar flyger och människorna på marken är små som myror?

    Gör inga fler misstag

    På 1970-talet byggdes ett höghus på cirka 30 våningar i Travemünde i Tyskland. Där kunde man inte sälja några lägenheter över den 15:e våningen utan tvingades inrymma hotellrum. Turning Torso har gjort Malmö vida känt genom arkitekten/konstruktören Calatravas djärva form. Höghuset är dock ett ekonomiskt problem för fastighetsägaren HSB, som inte kunnat sälja bostadsrätter och fått acceptera hyresrätte. Finns det köpare för byggnaden i dag?

    Gör inga fler misstag i Göteborg genom att invänta fastighetsägares initiativ till att bygga höghus! Det finns platser i staden som kan vara lämpliga för höghus med kontor – men bostäder på dessa höjder är olämpligt! Starta ett omfattande planarbete för höghus i centrala staden och öppna upp för en debatt om stadens silhuett. Kommunens mark tillhör oss alla och finansieringen påverkar delar av samhället. Höghus är en miljöfråga som angår alla – lika mycket som tillgänglighet, grönområden, kollektivtrafik, trafikbuller, emissioner, översvämningar och miljöstörningar.

    Ingemar Mattsson

    Tommie Vester

    författarna ingår i styrelsen för föreningen Arkitekturens hus